Du har också blivit morfar. Hur känns det?
Tyvärr har jag blivit morfar.
Det var ingenting jag valde faktiskt.
Jag vill inte vara morfar.
Jag tycker morfar låter som en liten sur farbror med grått skägg.
Jag vill inte vara morfar.
Men jag har ju träffat honom.
Vi har ju kommit överens om att jag är hans morfar.
Så nu är jag hans morfar.
Jag är glad för min dotter.
Jag tyckte hon var lite för ung för att bli mamma.
Men jag var ju också ung.
Jag var ju 20 när jag fick min första.
Och hon är ju 20.
Så jag kan inte så här.
Det är för ung hon var farsan.
Är det just morfar-rollen,
ordet som är laddat för dig,
eller vad är det som inte...
Jag tycker fan hela världen är upp och ner nu.
Man vet inte riktigt om det är sjukdomar,
om det är krig, om det är grejer och sådär.
Det är bara fan, njuta av livet istället.
Det finns ju tillräckligt med människor på den här planeten.
Adoptera istället.