Biggest loser-vinnaren Mona Erikssons okända kamp efter programmet

Ett år har gått sedan Mona Eriksson stod som vinnare i Biggest loser. Hon hade då tappat nästan halva sin kroppsvikt och verkade, utåt sett, vara lyckligare än någonsin.

– Innan jag kom hit kände jag knappt glädje, jag kunde le och det såg ut som att jag var glad men innerst inne var jag inte glad. Jag var likgiltig till det mesta, men så är det inte längre, sa hon i programmet.

Men nu visar det sig att Mona faktiskt inte var så lycklig som hon verkade. Tiden efter programmet beskriver Mona som ett enda svart hål och vägen tillbaka från den platsen var tuff. Nu berättar Biggest loser-profilen om den mörka perioden i hennes liv – och hur hon mår idag.

FÅ SVERIGES HETASTE NÖJESNYHETER FÖRST: Ladda ned nya Hänt-appen här!

När Mona klev in i programmet trodde hon att viktnedgången skulle vara lösningen på allt och att det var det som skulle göra henne lycklig. Men riktigt så blev det inte. Istället skulle hennes medverkande i Biggest loser leda till en ny kamp.

– Jag mådde inte bra under programmets gång och direkt efter hamnade jag i en svacka där jag mådde otroligt dåligt, säger hon till Expressen och fortsätter:

– Det kändes som att jag behövde säga att allt var bra, att jag blev smal och då per automatik lycklig. Men jag var inte lycklig. Där och då kunde jag knappt känna känslor. Jag var så upptagen vid att svälta mig själv och träna.

På grund av rädsla för att falla tillbaka i gamla vanor började hon istället med extremt hård träning och väldigt lite mat, och konsekvenserna blev hårda.

– Det enda jag visste var att äta choklad och godis varje dag eller knappt äta något överhuvudtaget. Jag visste inte vad en hållbar, hälsosam livsstil var. Det var som att jag hamnade i ett svart hål. Jag var livrädd för hungerskänsla, det gav mig ångest, berättar hon.

Väldigt snart förstod Mona att hon behövde professionell hjälp och med stöd från Biggest loser-profilen Mikael Hollsten hittade hon tillslut en psykolog som hon började gå till. Och det blev hennes räddning.

– Jag trodde ett tag att jag var på väg att utveckla en ätstörning med hetsätning och hård begränsning efteråt. Det som gjorde att jag inte föll ner helt var att jag läste på och försökte förstå mina känslor. Det var när jag lärde känna mig själv och vad min kropp behöver som jag kunde ta mig ifrån det. Så jag var nära att hamna i en ätstörning men jag lyckades hålla mig ifrån, förklarar hon.

Med tiden lyckades Mona hitta tillbaka till en hälsosam relation till träning och det fick henne även att vilja hjälpa andra. Hon började då jobba som onlinecoach inom hälsa och träning och utbildar sig nu till personlig tränare.

– Jag vill vara den coach som jag själv hade behövt för två år sedan. Jag vill hjälpa andra på ett hållbart sätt där man inte behöver ha några förbud eller skämmas för någonting, utan bara ha fokus på glädje och framsteg. Träning ska vara något som gör en glad och får en att må bra!, säger hon.