Baren-Meral Tasbas försvann helt – så lever hon i dag

Meral Tasbas, 41, har lämnat rampljuset. I en öppenhjärtig intervju berättar hon om sitt nya liv 20 år efter tv-succén.

I början av 2000-talet blev du Baren-Meral med hela svenska folket. Känns det märkligt att det gått ofattbara 20 år sedan dess?

– Ja, men framför allt känns det ofattbart att folk fortfarande vet vem jag är.

Vad gick tv-programmet Baren ut på?

– Att ett gäng deltagare skulle driva en bar inne i Gamla stans bryggerier. Man drev baren som nattklubb. Ingen var egentligen särskilt intresserad av att driva själva baren, det folk var intresserade av var att dricka alkohol. Men så fort tv-kamerorna kom fram tog man fram en disktrasa och torkade av ett bord. Det man tävlade om var en miljon kronor. Varje vecka fick tv-tittarna rösta ut en person – tills det bara fanns en person kvar. Vinnaren!

Kände du där och då att du ville göra mer tv?

– Nej, tvärtom. När Baren fem var slut så träffade jag Emil, min ex-man. Då kände jag att jag var ganska klar med TV. Vid det laget hade jag gjort Baren och Meral-TV. Dessutom hade jag varit krönikör på TV3:s hemsida. Allt var intensivt, jag hade haft jobbet i huvudet sju dagar i veckan. Så jag tog ett kliv tillbaka och gifte mig. Det gick ett år och sedan frågade TV3 om jag ville vara med i Club Goa i Indien. Det tyckte jag lät som en strålande idé. Jag åkte dit men kände att det inte alls var en bra idé. Emil som jag var gift med började krångla. Han hotade med att skilja sig från mig om jag inte avbröt min medverkan och kom hem. Då klev jag av serien. Så här i efterhand undrar jag hur jag kunde låta mig styras på det där sättet, jag tyckte ju egentligen att det var ganska roligt där nere. Om mitt vuxna jag i stället hade pratat, hade jag sagt: ”Det blir nog JAG som skiljer mig från DIG”. Men jag var ung och svag. Jag åkte hem. Och tre månader senare sprack äktenskapet, (skratt).

Visst hade du näst intill rockstjärnestatus när du var som hetast i tv-rutan?

– Jag skulle nog ta bort ordet nästan, jag skulle säga att jag hade det. Jag kunde inte gå på stan. Folk var väldigt fascinerade av mig. En person som jag träffade sa: ”Det känns inte som att du finns på riktigt, det känns som att du är en seriefigur”.

Gjorde stjärnglansen att du blev odräglig?

– Nej, inte alls. Jag var tillräckligt skärpt för att inse att allt har sin tid. Jag förstod tidigt att det här med att vara dokusåpadeltagare, det är inget som ger bröd på bordet. Jag gick tillbaka till mitt vanliga jobb som hovmästare på Hamburger Börs.

Fick du några hot under tid i rampljuset?

– Ja, många. Jag glömmer aldrig den gången moskén på Södermalm hade öppnat. Producenten tyckte att det var en briljant idé att åka dit eftersom jag var muslim. Det var öppet hus och vem som helst kunde komma dit. Tyvärr blev det inte lika fantastiskt som producenten hade trott. Det blev storbråk! Personerna som jobbade i moskén tyckte inte att jag var en god muslim. De sa elaka saker och spottade på mig! Det var hemskt, jag blev så jävla ledsen. Efteråt gick jag in i en kyrka – och grät.

Många kändisar har vittnat om det smärtsamma tomrummet som infinner sig när hysterin lägger sig. Hur upplevde du övergången?

– För mig trappades alltsammans ned successivt. Efter Baren dröjde det inte länge förrän de ringde och frågade om jag ville hoppa in som joker i den nya säsongen. Och med jämna mellanrum har det kommit nya förfrågningar. Senast var väl Realitystjärnorna på godset. Jag har aldrig känt av den där berömda tomheten. När jag saknat tv så har tv kommit till mig. Men jag förstår att många bryter ihop. Dagens realityprogram är farliga. Under en intensiv tid har du fullt av personer runtomkring dig som ego-boostar dig till max. Producenter, kameramän, ljudtekniker. Plötsligt försvinner allt. Tomrummet är inget att leka med. Man är som en glödlampa. Lampan lyser ett tag. Sedan går den sönder, byts ut och slängs. Det är så många i branschen känner. Vissa tänjer gränserna för att få vara med igen. Jag sitter med skämskudde när jag ser Paradise Hotel och Ex on the beach. Jag är väldigt mycket emot sådana program. Pakter, visst, men det är inte roligt när ungdomar tävlar i vem som har mest sex i tv. Det är förfärligt, jag tycker att det är fruktansvärt. Sådana program borde förbjudas. Tv-bolagen utnyttjar trasiga människor – ungdomar som blir jättetrasiga efteråt. Vissa blir märkta för livet.

När kom din sambo Johan in i ditt liv?

– För åtta år sedan.

Du driver två hunddagis. Är Johan också i hundbranschen?

– Nej, han är finansman som gjort en kovändning in i modebranschen. Han äger ett märke som blivit väldigt känt: John Hatter & Co. Kolla in hans kepsar så får du se!

Vad är det mest dramatiska du varit med om som har med hundar att göra?

– Vid ett tillfälle gick jag mellan två kamphundar som bråkade. Det kräver stort mod att göra det. Ena hunden tog tag i min handled och ville inte släppa. På något märkligt sätt lyckades jag liksom trycka bort hunden.

Vilken hundras påminner Johan mest om till sättet?

– En golden retriever.

Har Johan friat ännu?

– Ja, det har han. Det är lite roligt för igår var vi på bröllop. Jag fångade brudbuketten. Då sa jag: ”Nästa sommar gifter vi oss!”

Vad brukar du och Johan gräla om?

– Hans stökighet. Han är väldigt stökig. När han kommer hem slänger han sina grejer överallt. Ralph lyssnar på mig. Det gör inte Johan.

Är det ett känsligt kapitel att du blev morsa först vid 40?

– Nej, inte alls. Jag väntade länge eftersom jag inte ville ha barn. Jag har aldrig känt mammakänslor. När jag väl blev gravid så blev jag livrädd. Jag ville inte bli mamma och mådde dåligt under hela graviditeten!

När vände detta?

– Så fort jag hörde att han skrek. Fram till dess hade jag sprungit hos barnmorskan stup i ett för att jag mådde så dåligt. Många gånger undrade jag vad det var för fel på mig. Jag var otroligt rädd för att jag inte skulle känna något för barnet. Jag var livrädd och tänkte: ”Mitt liv kommer ta slut!” I själva verket var det då mitt liv började. När Ralph kom till världen, alltså!

Vilken händelse i ditt liv har format dig mest?

– Helt klart Baren. Baren förändrade hela mitt liv.

Säg tre kändisar som huserar i din närhet, tack!

– Bathina Philipson, Ebba von Sydow och Therese Alshammar. Therese ser jag jätteofta. Jävlar vad lång hon är. Hon är som en giraff!

Är du sugen på att göra comeback i dokusåpavärlden?

– I så fall som programledare. Men inte i något sexprogram. Inte ens för en miljard. Jag kan inte stå för sådant. Fy för sex-tv!

Vilka är dina tre bästa tips för att komma med i en dokusåpa?

– I dagens läge vet jag inte, men du ska väl säga att du ska ligga i tv hur mycket som helst och så ska du väl säga att du är alkoholist också. Vill du vara garanterad en plats och gå direkt till slutcastingen, så säg att du kommer från trasiga förhållanden. Då är platsen din!

Hur hoppas du att din tillvaro ser ut när du fyller 50?

– Då sitter jag nog i Turkiet och Skåne. Jag gillar Skåne väldigt mycket. Vi pendlar redan, Johan och jag. Jag har turen att jag har två länder, jag har Sverige och Turkiet. Det är helt underbart!

◼️ ◼️ ◼️

Ålder: 41.
Gör: Driver två hunddagis tillsammans med min syster.
Familj: Sambon Johan Carlström, 37, sonen Ralph, 1,5.
Bor: Östermalm i Stockholm.
God egenskap: Snabbtänkt.
Dålig egenskap: Aggressiv.
Älskar att: Bada i Medelhavet.
Hatar att: Frysa.
Framtidsplaner: Jag har inga framtidsplaner, jag lever i nuet!

FOTO: Privat, TV3