SVT:s julkalender Mirakel är anmäld till Granskningsnämnden

Nu är det bara några dagar kvar till julafton och SVT har därmed visat hela 21 avsnitt av årets julkalender Mirakel.

SVT-serien, som hjälper barn och vuxna att räkna ned till jul, ska falla många i smaken. Årets julkalender handlar om de två flickorna Mira och Rakel. Mira lever under år 2020 på ett barnhem medan Rakel levde år 1920 med sin familj på samma herrgård och det hela får en tvist när flickorna kan byta liv med varandra.

Men trots att kalendern har hyllats av många har den även fått motta en del kritik. Nu har kalendern även anmälts till Granskningsnämnden, det skriver Aftonbladet.

I anmälningarna kritiseras SVT för hur de skildrar barnhem, HVB-hem och adoptioner.

”Två känsliga ämnen berörs i årets julkalender. HVB-hem samt adoption. Tyvärr framställs båda helt felaktigt och målar upp en helt felaktig, kränkande och skadlig bild av vad ett HVB-hem är och hur adoptioner i Sverige går till. Resultatet blir att en hel del barn nu får utstå jobbiga frågor i skolan, inte ok”, skriver en anmälare enligt Aftonbladet.

”Även om det är en saga så skildras nutid på ett sätt som kan vara skadligt för många barn och ungdomar i vårt land. Sättet man visar att HVB-hem och adoption är och går till är mycket missvisande och framställs på ett negativt sätt och inte alls med tanke på barnets bästa”, skriver en annan anmälare.

I anmälningarna som kommit in till Granskningsnämnden kritiseras också hur det framställs att blivande adoptivföräldrar kan besöka de föräldralösa barnen för att kunna ”välja ut ett barn”, vilket ger en missvisande bild av verkligheten.

Adoptivföräldern Conny Norén uttrycker sin frustation för SVT Nyheter:

– För det första hör inte HVB-hem och adoptioner riktigt ihop. HVB-hem är en sak och adoptioner är en annan sak. Både jag och andra personer har reagerat på att det fanns nån form av känsla på att här måste man sträcka upp, sig vara ordentlig och presentabel, annars kommer föräldrarna inte vilja ha en, säger han.

I julkalendern kallas det som Mira bor på i väntan för adoption för ett HVB-hem. Men detta blir fel då det är ett stödboende för bland annat barn som kommer från familjer med missbruksproblem eller för ensamkommande flyktingbarn.

Enligt Johanna Gårdare, chef för SVT Barn och ansvarig för julkalendern, har SVT varit förberedda på reaktioner, det säger hon till Aftonbladet.

– Jag har full förståelse för att det är en känslig sak och en skör del av deras liv, de som är i den här situationen. Samtidigt tror jag att barn och vuxna, kanske framför allt barn, förstår att det här är fiktion. Det är många saker i en julkalender eller dramaserie över huvud taget som inte överensstämmer med verkligheten.

Hon beklagar sig över hur feltolkat det blivit utan deras mening.

– Jag är jätteledsen om det är barn som får problem i sin vardag på grund av det här, som mötts av sina kompisars reaktioner och fått svara på konstiga frågor. Jag har förstått att det förekommit. Men rent generellt anser jag att det också är vuxnas ansvar att hjälpa barn och ge dem verktyg. För alla barn har olika känsliga saker i sina liv som gör att de möter olika reaktioner och måste hantera situationer som är problematiska och svåra. Vi hjälper inte våra barn genom att linda in dem i bomull och skydda dem från allt svårt. Vi kan inte kontrollera vilka frågor de kommer möta, bara rusta dem med svar. Det är så livet fungerar, säger Johanna Gårdare.