Sanningen om Farmen-Prins Wendels namn – överraskningen till frun Åsa
För Hänt berättar han om utseendeförvandlingen, vad han heter egentligen, livsvändningen efter att han fick sparken från jobbet – och hemligheten bakom kärlekslyckan med frun Åsa.
Varför sökte du till Farmen?
– För att jag älskar utmaningar. Jag lockades av tanken att vrida tillbaka klockan till slutet av 1800-talet och leva på de premisserna. Det var det som lockade. Utmaningen var att klara av det så att säga…
Vad var det första du reagerade på när du kom fram till inspelningsplatsen?
– Mångfalden i gruppen. Under resans gång blev jag positivt överraskad, men i början kände jag: ”Hur ska det här kunna fungera?”
✔︎ Det här är Prins Wendel
Fullständigt namn: Prins Lars Wendel.
Ålder: 60.
Bor: Ystad.
Familj: Hustrun Åsa, 57.
Jobbar som: Egenföretagare. Jag har en butik i Ystad där jag har tyg, garn, symaskiner och skrädderi.
God egenskap: Omtänksam.
Dålig egenskap: Alltför envis ibland.
Framtidsplaner: Leva ett fortsatt gott liv.
Vad var lättast och svårast med att vara med i Farmen?
– Det lättaste var att arbeta hårt. Det svåraste var att hantera och försöka acceptera lögner – som ju var en del av spelets regler.
Vem av deltagarna kom du bäst överens med?
– Cissi. Vi ville jobba och göra rätt för oss och hade en samsyn i mycket. ”Hur ska vi liksom kunna driva det här för att få mat på bordet?”
Vilken sida av dig kom inte fram under inspelningen?
– Jag är egentligen en väldigt humoristisk och skojfrisk person, men den sidan bjöd jag inte riktigt på. Kanske hade jag inte ork, jag vet inte…
Vad var det mest dramatiska som hände när tv-kamerorna inte var påslagna?
– Jag har nog förträngt det.
Vad var det första du gjorde när du kom hem från inspelningen?
– Det första som hände var att min fru mötte upp mig på tågstationen i Ystad. När hon såg mig gapflabbade hon och utbrast: ”Hur ser du ut?” Jag har aldrig tidigare haft skägg, men jag valde att inte ansa mitt skägg under hela Farmen-vistelsen.
Prins Wendels riktiga namn: Lars
Så du såg ut som Bockstensmannen?
– (Skratt). Ja, ungefär. Jag var tio kilo lättare och hade skägg.
Vad i tillvaron ger dig mest glädje?
– Att jag är nyfiken på allt. Jag är nyfiken på vad dagen har att ge. Jag måste hela lära mig nya saker.
Du har ett väldigt originellt och häftigt namn, herr Prins. Hur kommer det sig?
– Jo, det var så här. Två minuter över två den andra februari 2020 så gifte vi oss efter många år, Åsa och jag. Tidigare hette jag Lars, men innan vigseln ansökte jag hos Skatteverket om att få heta Prins. Jag fick det hela godkänt och jag berättade ingenting för min fru. Tanken var att det skulle avslöjas först i kyrkan! Prästen visste om det, men tyvärr uppdagades detta när det kom hem en hindersprövning. Åsa öppnade kuvertet och tänkte: ”Vad är nu detta?” Våra barn visste däremot inte om det. Inte heller våra vänner. Väl i kyrkan frågade prästen: ”Tager du denne Prins Wendel?” Mycket lyckat. Nu heter jag Prins i förstanamn och Lars i andranamn.
Hur gick det till när du kläckte den här idén?
– Jag vet faktiskt inte. Det är lite sådan jag är, liksom. Det bara poppar upp grejer, jag vet inte var saker och ting kommer ifrån! Jag får mina mindre och bättre lyckade idéer. Så är min hjärna. En dag kanske jag får Nobelpriset för att jag kommit på hur man botar cancer. Det är rena infall, alltså, (skratt).
Vad kan det vara svårt att tro om dig?
– Att jag är stark.
Vilken är den svåraste motgången du gått igenom?
– Den svåraste vill jag faktiskt inte gå in på, den är lite för privat. En annan motgång var då jag blev avskedad från ett toppjobb i förpackningsbranschen. Det tog hårt, även om jag hade skisserat att risken fanns. När man är i toppskiktet så vet man ju att risken finns.
Grät du en skvätt när du gick hem från jobbet den dagen?
– Nej, får man två årslöner så gråter man inte. Däremot hade jag inget jobb. Det var då jag slog till och köpte tygbutiken som jag har nu. Detta är sju år sedan – och det var ett rent lappkast. Jag visste ingenting om tyger, men det här är det roligaste jag gjort!
Vad är senaste nytt på din kärleksfront?
– Det är att jag älskar min fru mer än någonsin.
Vad är det mest traumatiska du varit med om?
– Det var nog när jag hoppade fallskärm från en luftballong. Det är inte många som gjort det.
Varför gjorde du det?
– Därför att det var en utmaning. Jag fick möjligheten och tog den. Detta var ett tandemhopp och killen som flög ballongen hade aldrig varit uppe på 3000 meter. Jag fick sitta på kanten. Där kopplade han på mig, sedan skulle vi glida ut. Jag är höjdrädd och satt där och tittade rakt ner. Sonen var med och jag sa: ”Här har du bilnyckel och kreditkort, dör jag nu så sätt bara ett kors i marken”.
Hur gick det, då?
– Det gick jättebra, men att sitta där och titta ner i marken, det var skrämmande!
Varför borde man ha dig som vän?
– Därför att jag är social, snäll och omtänksam.
Säg tre saker du vill hitta på inom en inte alltför avlägsen framtid!
– Jag skulle vilja vara med i Robinson. Sedan är det klart att Prinsen vill träffa kungen – gärna under en kopp afternoon tea. Dessutom skulle jag vilja bli duktig på att slipa knivar, jag har nämligen planer på att även ha ett knivsliperi i butiken. Ett riktigt professionellt, alltså. Det finns ingen i Ystad som har det.
Foto: Jakob Dahlström/TV4 & Privat