Alexandra Charles: "Ena dagen var det champagne, andra dagen samlade jag tomglas"

Hon har levt ett galet liv. Nu berättar Alexandra Charles för tidningen Hänt i Veckan om de turbulenta åren: "Ena dagen var det ostron och champagne, nästa dag fick jag gå och samla tomglas."

Vi ses på 1,6 miljonersklubbens kontor mitt i Stockholms city. Alexandra Charles, 67, tar emot i röd klänning. Hon är född i Västergötland. Pappa tandläkare – en mamma som ville bli artist. Familjen med tillhörande tre systrar flyttade till Medelpad när Alexandra var sex år. Föräldrarna skilde sig, ett uppbrott som tog henne hårt.

– Mamma ville det inte alls. På den tiden var det ovanligt med skilsmässor men hon ville inte bo kvar i Norrland så vi flyttade från vår fina villa med stor trädgård i Fränsta till Stockholm, berättar hon där vi sitter vid det stora konferensbordet.

Lotta Gray möter Alexandra Charles. Foto: Malin Bondeson

Lotta Gray möter Alexandra Charles. Foto: Malin Bondeson

Alexandra gick realskolan i Täby och i gymnasiet läste hon halvklassisk linje, ville bli tolk och jobba för FN.

– Min stora idol var Dag Hammarskjöld och jag beundrade Martin Luther King. Jag var väldigt brådmogen och i skolan pratade vi mycket om vad som hände ute i världen.

Sitt stora rättspatos kommer från modern som lärde barnen hur viktigt det var att behandla alla lika.

– Hon har präntat in det väldigt tydligt. Att inte se ner på andra. Det är jag väldigt tacksam för i dag.

Alexandra blev elevrådsordförande i gymnasiet, ville till USA och fick ett stipendium som tog henne till universitetet i Colorado som 18-åring. Hon studerade hårt, trivdes bra men hennes föräldrar ville att hon skulle komma hem och plugga vidare. Hon återvände till Sverige men tog sig till Barcelona ett år senare. Hon och hennes bästa väninna flög till Mallorca och skulle ta färjan som var billigare till den katalanska hamnstaden.

– Vi hade köpt en flygvärdinnekurs men så träffade jag Noel, han var 25 år då, en exotisk ung man och jag blev handlöst förälskad.

Noel kom från Trinidad men hade studerat i England och levde livets glada dagar på Mallorca.

– Ena dagen var det ostron och champagne, nästa dag fick jag gå och samla tomglas. Dessutom insåg jag att han var spelmissbrukare.

Jag visste hur han skulle reagera över att Noel var svart

Alexandra pluggade och jobbade extra som reseledare. Hon flyttade in hos Noel som tagit en paus från sina studier i London. Det blev ohållbart till slut. Den strukturerade och ordentliga svenskan insåg att de måste styra upp sina liv.

– Noel och jag åkte till Stockholm och skulle träffa pappa och resten av min familj. Jag visste hur han skulle reagera över att Noel var svart och det blev mycket riktigt en förfärlig middag där till slut Noel vann pappas hjärta efter många frågor från hans sida.

På den här tiden utgick allt från London. Därifrån kom alla trender, där ville alla vara och när de kom tillbaka till Stockholm klagade Noel på att det inte fanns något utbud av bra klubbar, att nattlivet var uselt och att det inte fanns någon puls i stan.

– I London fanns allt. Hippies, flower power, Det var nytt mode, ny musik, hela livet lekte. I Sverige fanns ingenting av det där.

Noel och Alexandra fick idén att starta en internationell nattklubb i Stockholm och i maj 1968 öppnades Alexandra’s på Strand Hôtel. Framlidna sångerskan Monica Zetterlund och en känd discjockey var på plats. Dag två kom prins Carl Gustaf och Pia Degermark på besök och succén var ett faktum.

– Lån och ekonomi fixade jag med familjens hjälp, min morbror tryckte upp inbjudningskorten. Alla var där men mannen vi hyrde av var rasist så vi fick flytta efter nio månader.

Alexandra och Bengt von Hofsten förlovade sig i somras. Foto: IBL

Maken Anders Gustrins sjukdom var för svår för läkarna att hitta. Foto: TT

Noel Charles från Trinidad blev Alexandras partner i nattlivet och privat. Foto: Reportagefoto

Roger Moore var bara ett av många kända namn på Alexandra's. Foto: IBL

Rod Stewart syntes också ofta på nattklubben. Foto: TT

Alexandra suckar uppgivet. Blickar ut över takåsarna på Östermalm. De kom att flytta Alexandra’s ytterligare två gånger. Tillsammans startade de även Alexandra’s på Barbados dit kända personer som Mick Jagger, Tina Turner, och Tom Jones kom.

De delade på ansvaret över klubbarna då Noel bodde på Barbados och Alexandra i Stockholm.

– Vi gifte oss i Umeå 1968 men jag kände mig väldigt ensam i relationen.

Efter åtta år var äktenskapet över. Alexandra träffade framlidne regissören Gunnar Hellström under 1,5 år men relationen rann ut i sanden.

– Jag jobbade jämt och han försökte styra och ställa hur jag skulle driva Alexandra’s, berättar hon.

Hon blev kär i Thomas Ljungberg, musikdirektör och de kämpade för att få barn.

– Vi gjorde allt. Fick flera missfall men det ville sig inte. Det var väldigt jobbigt.

Efter fem år gick de skilda vägar och Alexandra träffade Anders Gustrin, sitt livs kärlek när hon var 39.

– Jag stängde klubben efter 20 år. Skulle jag någonsin få ett normalt liv? Jag längtade så efter det.

Alexandra och Anders gifte sig och hon började jobba som konsult. Paret flyttade till Gotland 1992 och arrenderade restaurang Gutekällaren men snart föddes idén om 1,6 miljoners-klubben.

– Det saknades forskning om kvinnors hälsa. Jag startade organisationen med kända kvinnor i kärntruppen. Det har varit fantastiska år och vi har vuxit. Nu finns ju även 2,6 miljoners-klubben.

Jag frågade om någon kunde ge oss en donation, en ny lever

Alexandra och Anders köpte hus på Barbados men 2002 blev han allvarligt sjuk. Läkarna hittade inte felet förrän Alexandra hysterisk ringde en läkarvän i USA. Diagnosen blev amylyodios, en ovanlig benmärgscancer som sätter sig på lever, njurar och hjärta.

– Han hamnade snabbt i koma. Jag frågade i kvällstidningarna och frågade om någon kunde ge oss en donation, en ny lever och ringde alla jag kände, berättar Alexandra.

Till slut fick de besked om en ny lever från en trafikskadad person från Finland. Anders opererades. Oron över att kroppen skulle stöta bort det nya organet var stor.

– Jag levde på sjukhuset. Lärde mig vad alla kurvor på maskinerna betydde. Det gick fem dagar. Han var vid medvetande men kunde inte tala. Han använde en griffeltavla och skrev ”jag älskar dig” och frågade om jag åt ordentligt. Så typiskt honom. Omtänksam.

Alexandra kan inte riktigt kontrollera rösten längre. Det stockar sig i halsen, ögonen fylls av tårar när hon fortsätter med rösten full av gråt:

– Jag åkte hem. De lovade att ringa om en förändring skedde men så på natten gick hans larm och han dog.

Hela hennes värld rasade. Hon kunde inte släppa honom. Kände hur livet försvann. Hur allt blev ointressant.

– Jag minns ingenting annat än att mina systrar kom. Begravningen var som i ett töcken.

Hon lade all kraft på sin organisation. Byggde upp den, föreläste, skrev, debatterade och förra året träffade hon så Bengt von Hofsten, 72, som hon känt sedan tidigare. De förlovade sig på midsommarafton på sitt landställe men har ännu inte planerat datum för bröllop.

– Han gillar naturen och vi reser mycket. Vi är nessecärbos som jag kallar det och har det väldigt trevligt ihop. Han stöder mig så jag kan fortsätta jobba med 1,6 miljoners-klubben, säger hon och lyser upp.

Alexandra Inga-Lill Tyra Margareta Charles ler igen.

Fler långintervjuer:

Claes Malmberg: ”Döden behöver inte betyda slutet”

Lotta Gray möter Carina Lidbom: ”Aldrig velat ha barn”

Lotta Gray möter virvelvinden Gunhild Carling

Senaste nytt