Långkörare Robinson är i full gång. Den här veckan hittade vi till riktigt ordentligt.
Kolla på ett klipp här.
Stäng dig någon gång, låt någon annan prata.
45 gånger!
Kom, det är för dig som har skrikit i mitt ansikte de senaste minuterna.
Folk får aldrig prata.
En hel kväll igår, ingen får prata.
Sen är det du som skrek på mig.
Men för att du sitter och gaggar, 45 gånger.
Låt han prata om han ville prata igår.
Men snälla, slå mig!
Väck inte din arm på mig, vad gör du?
Vad tycker du om sånt här drama i tv-rutan?
Jag tycker inte så mycket om det.
Jag tycker det känns lite som att det är någon form av att man gör vuxna till dagisbarn lite grann.
Med en arg lärare som glömt bort att man ska vara lågaffektiv.
Och ungar som inte har vuxit upp och kan bete sig.
Men är ju vuxna, så det blir väldigt konstigt det hela.