Här får eleverna bygga läskondition

Här får eleverna bygga läskondition

Fjärdeklassarna Vilmer Tasala, Chloé Ekman och Lycke Comsted pratar böcker med svenskläraren Inger Tzelalidov Blomberg och skolbibliotekarie Heléne A Törnfeldt på Sjöängsskolan.

Henrik Montgomery/TT
Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats, visar den globala studien Pirls. Och det är gruppen av redan svaga läsare som vuxit.
– Att orka läsa är en av de viktigaste saker du kan lära dig, säger skolbibliotekarie Heléne A Törnfeldt vid Sjöängsskolan i södra Stockholm, där särskilda lästimmar står på schemat.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Svenska fjärdeklassares inställning till läsning har blivit lite mindre positiv. Fler elever har också blivit svaga läsare, enligt den internationella läsundersökningen Pirls.

Samtidigt lägger eleverna mer tid på läsning på fritiden än vad de gjorde 2016, enligt undersökningen.

Men oavsett vad mätningar indikerar så lägger Sjöängsskolan i stadsdelen Älvsjö resurser på läsning. Den kommunala grundskolan har cirka 800 elever med olika bakgrund – skolan är som ett tvärsnitt av Sverige, enligt rektor Angela Svensson.

En del av lässatsningen innebär att eleverna i årskurs 4–8 har en lektion extra i veckan vikt åt läsning.

– Att sitta ned och försjunka i en bok, det är det inte så många som gör på fritiden. Men på lästimmen kan alla göra det. Det märks redan efter fem minuter, säger Inger Tzelalidou Blomberg, mentor för två fjärdeklasser och lärare i svenska och SO.

Lättare på papper

Skolan har också involverat personalen på fritids i läsarbetet, den satsar på böcker och ett heltidsbemannat skolbibliotek. Bibliotekarie Heléne A Törnfeldt tipsar och förser såväl elever som lärare med passande – tryckta – böcker.

– Väldigt mycket forskning tyder på att barnen lär sig bättre genom att läsa böcker. Man läser snabbare på skärm men har svårare att sammanfatta, säger hon i samma stund som en trio fjärdeklassare kommer på rastbesök.

Alla tre, Chloé Ekman, Vilmer Tasala och Lycke Comstedt, läser gärna, bara boken är bra. Och det vet ju Heléne, slår de fast. Böckerna får hänga med hem – de läser på ledig tid flera gånger i veckan.

– På vintern vill jag läsa skräckböcker, för det kan kännas lite dystert vissa dagar, men på sommaren vill jag läsa något glatt, säger Lycke Comstedt.

Bygga upp ork

Som fjärdeklassare får de också ta sig an läroböcker med större och mer informationstäta textmängder.

– Därför är det så viktigt att lägga krut på den tidiga läsinlärningen, i lågstadiet. Det är resurskrävande men vår skola lägger betoning på den, säger specialpedagogen Kristina Månsson.

Heléne A Törnfeldt talar om en ny fas i fjärde klass, då läskonditionen ska byggas upp.

– Att orka läsa är en av de viktigaste saker du kan lära dig, säger hon.

Skolbesöket görs dagen innan resultaten från läsundersökningen Pirls släpps. Enligt den har svenska fjärdeklassares läsförmåga försämrats påtagligt sedan mätningen 2016. Samma trend syns i en lång rad länder och förklaringen tros vara pandemin, med nedstängningar och/eller sjukfrånvaro.

Men på frågan om läsförmågan bland Sjöängsskolans elever försämrades under pandemin blir pedagogernas svar nej.

– På låg- och mellanstadiet var det "business as usual". Visst var det högre frånvaro, men å andra sidan var föräldrarna mer engagerade i skolarbetet, säger Inger Tzelalidou Blomberg.

Hon och kollegerna är eniga om att föräldrarna har en nyckelroll:

– Läs böcker, prata om böcker. Se till att det finns böcker hemma. Det finns ju fantastiska bibliotek, så det är det minsta man kan begära, säger Heléne A Törnfeldt.

FRÅN FÖRSTASIDAN