Räntechocken jämnar ut inkomstklyftor

Räntechocken jämnar ut inkomstklyftor

De med lägst inkomster förlorar inte lika mycket som de med högst inkomster när räntechocken i inflationsvågens spår trycker ned börs och bostadspriser. Arkivbild

Leif R Jansson / TT
Inkomstspridningen i Sverige minskade i fjol efter de historiskt stora klyftorna 2021, enligt en färsk rapport från regeringen.
Räntechockens effekter på börsen och bostadspriserna bäddar för att denna utjämningstrend håller i sig i år också.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Fjolårets reformer utformade för att hjälpa låginkomsttagare – höjd sjuk- och aktivitetsersättning, stärkt garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer – gav klirr i kassan för de med lägst inkomster i fjol.

Samtidigt tog de högst avlönade mest stryk, till följd av radikalt lägre kapitalvinster från börsen och bostadsmarknaden.

"Ett onormalt år"

Den så kallade gini-koefficienten – ett övergripande mått på inkomstskillnader – beräknas till följd av utvecklingen ha fallit till 0,32 2022 från rekordhöga 0,33 året före, enligt en fördelningspolitisk redogörelse från finansdepartementet.

Det lutar åt en snarlik utveckling i år.

– Min bedömning är att 2021 kommer att framstå som ett onormalt år, med större inkomstspridning än året före och åren efter, säger professor emeritus Anders Björklund vid Stockholms universitet.

Inkomstklyftorna i Sverige har oavsett ökat radikalt sedan 1980-talet – då gini-koefficienten låg kring 0,20.

– Sedan kom skattereformen 1990/1991, som drog ned marginalskatterna. Så skatterna har fått mindre av en omfördelande effekt. Det är en viktig drivkraft, säger Björklund.

En annan faktor som ökat inkomstklyftorna i landet är enligt Björklund ökad invandring.

– Många invandrare hamnar i fattigdomskategorin – alltså med relativt låg ekonomisk standard. Men huvudeffekten är ändå skatterna, skulle jag tro, säger han.

Vill inte peka ut riktmärke

Spridningen av inkomster för olika grupper i Sverige relativt låg – precis som i de nordiska grannländerna.

"I de sydeuropeiska länderna Italien, Grekland och Spanien är spridningen avsevärt större än i de nordiska länderna. Detsamma gäller för flertalet av de nyare medlemsstaterna i EU", skriver regeringen.

Björklund tycker inte man kan säga att det finns något riktmärke för en perfekt inkomstfördelning att sikta på, som ger bäst produktivitet eller BNP per capita.

– Utjämnar man med jämlik utbildning kan det ju främja både produktivitet och jämlikhet. Men med andra åtgärder – som extremt höga marginalskatter – kan det uppstå en målkonflikt och gå åt andra hållet, säger han.

FRÅN FÖRSTASIDAN