Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!
Räntechocken jämnar ut inkomstklyftor
De med lägst inkomster förlorar inte lika mycket som de med högst inkomster när räntechocken i inflationsvågens spår trycker ned börs och bostadspriser. Arkivbild
Leif R Jansson / TT
Inkomstspridningen i Sverige minskade i fjol efter de historiskt stora klyftorna 2021, enligt en färsk rapport från regeringen.
Räntechockens effekter på börsen och bostadspriserna bäddar för att denna utjämningstrend håller i sig i år också.
Räntechockens effekter på börsen och bostadspriserna bäddar för att denna utjämningstrend håller i sig i år också.
Fjolårets reformer utformade för att hjälpa låginkomsttagare – höjd sjuk- och aktivitetsersättning, stärkt garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer – gav klirr i kassan för de med lägst inkomster i fjol.
Samtidigt tog de högst avlönade mest stryk, till följd av radikalt lägre kapitalvinster från börsen och bostadsmarknaden.
"Ett onormalt år"
Den så kallade gini-koefficienten – ett övergripande mått på inkomstskillnader – beräknas till följd av utvecklingen ha fallit till 0,32 2022 från rekordhöga 0,33 året före, enligt en fördelningspolitisk redogörelse från finansdepartementet.
Det lutar åt en snarlik utveckling i år.
– Min bedömning är att 2021 kommer att framstå som ett onormalt år, med större inkomstspridning än året före och åren efter, säger professor emeritus Anders Björklund vid Stockholms universitet.
Inkomstklyftorna i Sverige har oavsett ökat radikalt sedan 1980-talet – då gini-koefficienten låg kring 0,20.
– Sedan kom skattereformen 1990/1991, som drog ned marginalskatterna. Så skatterna har fått mindre av en omfördelande effekt. Det är en viktig drivkraft, säger Björklund.
En annan faktor som ökat inkomstklyftorna i landet är enligt Björklund ökad invandring.
– Många invandrare hamnar i fattigdomskategorin – alltså med relativt låg ekonomisk standard. Men huvudeffekten är ändå skatterna, skulle jag tro, säger han.
Vill inte peka ut riktmärke
Spridningen av inkomster för olika grupper i Sverige relativt låg – precis som i de nordiska grannländerna.
"I de sydeuropeiska länderna Italien, Grekland och Spanien är spridningen avsevärt större än i de nordiska länderna. Detsamma gäller för flertalet av de nyare medlemsstaterna i EU", skriver regeringen.
Björklund tycker inte man kan säga att det finns något riktmärke för en perfekt inkomstfördelning att sikta på, som ger bäst produktivitet eller BNP per capita.
– Utjämnar man med jämlik utbildning kan det ju främja både produktivitet och jämlikhet. Men med andra åtgärder – som extremt höga marginalskatter – kan det uppstå en målkonflikt och gå åt andra hållet, säger han.
Rekommenderad läsning för dig
