Prognos: Svensk tillväxt lägst i EU

Dagens siffror från ekonomikommissionären Paolo Gentiloni är ingen rolig läsning för finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon kommer ner till veckans finansministermöte i Bryssel.

I den nya prognosen för 2023 hamnar Sverige återigen längst ner i listan när det gäller tillväxt bland de 27 EU-länderna. För svensk del är det dessutom inte någon tillväxt – utan tvärtom. EU-kommissionen förväntar sig att den svenska ekonomin backar med 0,8 procent under 2023, som enda minusland i unionen. För 2024 ser det något bättre ut med en uppgång på 1,2 procent – även om det fortsatt är sämst i hela EU.

Den svenska inflationen väntas samtidigt gå nedåt: till 6,3 procent i år och 1,8 procent 2024.

Motvind

Rent allmänt konstaterar kommissionen att den ekonomiska motvinden håller i sig. Prognosen för både EU som helhet och för eurozonen är ändå aningen mer positiv än i höstas. Den landar nu i tillväxtgissningar på 0,8 procent totalt och 0,9 procent i eurozonen. I höstas befarade man att tillväxten för 2023 skulle landa på 0,3 procent i båda områdena.

"Vi är något mer optimistiska om utsikterna för tillväxt och en förväntad nedgång för inflationen i år. Men vi står fortfarande inför många utmaningar", skriver finansansvarige vice kommissionsordföranden Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.

Irland i topp

Högst EU-tillväxt under 2023 beräknas för Irland på 4,9 procent följt av Malta på 3,1. I botten -- strax ovanför Sverige – landar Estland, Lettland, Tjeckien och Danmark på 0,1 procent.

Inflationsmässigt ser det värst ut i år för Ungern och Polen med väntade siffror på 16,4 respektive 11,7 procent enligt EU-kommissionens beräkningar.