Vi eller aldrig-Faraos ilska mot TV4 efter Agneta Sjödins ord

Farao Groth, 36, är stekhet i tv-rutan.

Han har utsetts till Veckans kex i Aftonbladet Klick! som produceras av Hänt-redaktionen.

Grattis! Du är Veckans kex!

– Tack så mycket. Det är andra gången gillt. Jag var det en gång för 15 år sedan också.

Jaha. Vad var du aktuell med då?

– En antologi som hette ”Pittstim” och var som ett svar på 90-talsantologin ”Fittstim”.

Nu är du programledare för Vi eller aldrig i SVT. Hur var det att spela in programmet?

– Jättespännande för mig personligen att få vara programledare själv för första gången. Jag har tidigare bara varit den eviga sidekicken som har flankerat TV4 big three, Kristin Kaspersen, Agneta Sjödin och Gry Forssell. Först i ”Idol Extra” med Gry, sedan i ”Vardagspuls” med Agneta och Kristin. Så när det gick upp för mig att jag skulle göra det här själv blev jag både glad och nervös, tänkte att vem fan har kommit på den idén, att prova att låta Farao Groth programleda helt själv?

Fast det är par som försöker rädda sina relationer känns estetiken tagen lite från Paradise Hotel med en ceremoni där de ska rita hjärtan i slutet av varje program.

– Alltså. Estetiken kommer från den brittiska förlagan ”Make or break” och har inget med ”Paradise Hotel” att göra. Det är ingen omröstning, ingen tävling, ingen taktik, ingen som åker ut, utan par med riktiga känslor.

Du själv lämnade väl ett fem år långt förhållande med exet August när du kom hem från inspelningen?

– Ja, men det var en klassisk kvällstidningsartikel det där. Vårt uppbrott hade inget med programmet att göra. Jag svarade på en fråga att jag var inspirerad av paren. Sen fick jag en fråga om mitt eget förhållande och svarade att vi precis hade gått isär. Det blev till att vi gått isär på grund av programmet.

Hoppas du finna kärleken snabbt igen, eller vill du vara singel ett tag framöver?

– Om man har levt ihop i fem år tar det ju tid, så just nu är jag inte intresserad av något nytt förhållande.

På din Instagram syns ett stort hästintresse. Vad kommer det ifrån?

– Jag började rida som ung och har gått på ridskola hemma i Borlänge. Sen för två år sedan blev jag kontaktad av en tjej som heter Anna Wallberg, äger Antuna gård och var med och arrangerade ”Stjärnornas hoppning” på Sweden International Horse Show. Jag tänkte att det här kommer aldrig gå, att jag ska hoppa på Friends Arena, men som för många andra som gjort ”Stjärnornas hoppning” blev jag fast. Efter det började jag rida tre fyra gånger i veckan igen efter att inte ha ridit på 20 år.

Så du fortsätter rida?

– Ja. Nu är jag fast där ute på Antuna. Det är det absolut bästa jag vet, en kontrast till mitt vanliga liv med media, radio och tv. Där ute är det inget annat än hästar som existerar för mig.

Du är öppet homosexuell sedan länge, när kom du ut, var det redan som barn?

– Haha. Ja det var faktiskt på Falu BB redan 1985.

Haha. Alltså jag menade om det var redan i tonåren?

– Man kommer inte ut en gång, utan hela tiden. Trots att det är 2021 och vi har kommit jättelångt så är största skillnaden på straight och homo att vi kommer ut hela tiden. Jag kommer ut i den sekunden du frågar om det och jag ska berätta hur det var. Jo. Jag blev kär i min bästa killkompis… Alltså. Du ställer ju inte samma fråga till Måns Zelmerlöw. När kom du på att du var straight?

Att det blir fokus just på ens sexualitet som homosexuell, märks det även i arbetslivet, att mediabolagen tänker nu ska vi ha en glad bög som programledare, så vi tar Farao?

– Jag förstår vad du menar, men där har vi kommit mycket längre, och det är en sån stor del av vem jag är, av det mediala rummet jag tagit. Det är inte så att dom tänker att vi tar med en rolig bög, och att det råkar jag vara en bisats i. Det är bara vem jag är helt enkelt, och min strategi, som säkert är formad av att ha vuxit upp i en småstad, är att ”throw it in peoples faces” istället för att folk ska undra: ”Är han bög?”. Quite obvious, liksom.

Namnet Farao, som du tagit, betyder det stora huset och gamla tiders faraoner sågs som gudasöner? Ser du dig själv som gudomlig?

– Jag ser mig själv som extremt gudomlig, men att jag tog namnet har inte med det att göra. Jag tänkte bara att ska man byta namn, let's overdo it. Det hade blivit konstigt om jag bytt namn från Marcus till Erik. Varför det liksom? Sen hade jag en häst när jag var liten som hette Farao, tänkte att det funkar utomlands. Det är kort, svart, mörkt och inte kopplat till en person, bara en titel. Folk frågar mig än idag: ”Jamen är du intresserad av egyptisk mytologi?” Jag tänker att va, sen ja just det, för nej, jag har aldrig varit intresserad av egyptisk mytologi.

Det blev rubriker på att du blev arg när Daniel Redgert fick ta över som sidekick i Idol Extra efter dig 2017…

– Haha. Jag blev så rasande… Nej, men för mig handlade det om något jag lärt mig av Agneta Sjödin, att när man blir besviken är det bättre att säga det. Jag hade gärna gjort ”Idol Extra” igen, även om jag förstår att dom hade en idé om något nytt. TV4 försöker ju blåsa liv i programmet varje år med olika format och programledare. Men istället för att säga: ”All lycka och välgång åt Daniel. Jättekul för honom” så sa jag bara nej. Jag tyckte det var hemskt att inte få göra programmet, och det blev det ett sätt att äga det istället för att låtsas tycka det var kul att nån annan fick mitt jobb.

Är du rädd att någon annan ska ta över Vi eller aldrig nu?

– ”I don't think they could find anyone better”, så det oroar jag mig inte ett dugg för.

Är du tävlingsinriktad som person, så att du måste ha ett nytt bättre jobb till varje pris för att bevisa något för dig själv?

– Jag är tävlingsinriktad, men inte vad gäller jobb. Där är det skönt att ha blivit äldre. För tio år sedan var jag mer fixerad vid tanken på att bli känd, att det ena jobbet skulle toppa det andra, att man aldrig är bättre än sin senaste produktion. Men nu kan jag lyxa till det, göra det som är roligt och så var det verkligen med ”Vi eller aldrig”. Så fort dom pitchade idén kände jag att det här är något jag brinner för.

Så det är inte lika viktigt för dig att synas längre?

– Kanske inte. Jag har inte gått på kändisfest på tre år till exempel, för jag tycker det är bland det mest obehagliga som finns, som en firmafest med en massa folk som inte känner varandra, men ändå ska säga: ”Hej gubben! Tja. Vad kul. Går det bra för dig?” Jag är inte så bra på det, utan en country boy, född och uppvuxen i Borlänge, och jag är mycket hellre stor i Skellefteå än på Stureplan.

Du har Instagram med drygt 45000 följare. Om den blev ännu större, skulle du vilja livnära dig som influencer?

– Nej, men jag har en enorm respekt för influencers. Det är ett heltidsjobb. De måste tänka hela tiden på att allt i deras liv ska marknadsföras. Varenda kaffekopp och solstund porträtteras. Och det finns två typer av personer med mycket följare, kändisar och influencers. Om man tittar på min Instagram ser det ut som att min mamma driver den, bara ögonblick ur min verklighet, inte snygga bilder och poser, inga betalsamarbeten. Influencers gör allt sånt hundra gånger bättre än vad jag kan. Jag tänker bara, hur orkar dom?... Men en gång var jag på influencerevent i Stockholm, frukost på ett lyxhotell, och jag tänkte ”Gud vad härligt att dom tar så mycket mat”, så jag började sätta i mig både scrambled eggs, bacon och korv, men så såg jag att dom tog ju bara bilder på all mat. Sen åt de en selleristjälk var. Till sist satt jag där som en hushållsgris och slevade i mig deras mat också. Tänk på barnen i Biaffra! Det finns dom som svälter och allt ska ätas upp. Jag är uppvuxen med det.

Är du andlig?

– Väldigt. Nu låter det kanske som att Agneta Sjödin är min guru, och hon är lite av en guru för mig, för jag lärde känna hennes andlighet och tycker att hon är jäkligt modig. Det är lätt att tycka att det är lite banalt, göra narr av henne för att hon skriver en bok om Lucia eller går den här pilgrimsvandringen. Men när jag frågade vad hon tror på, så sa hon ”Jag tror på allt”. Det lärde jag mig av. Jag tror inte heller på Gud eller Buddha, utan på allt som har en positiv andlig mening. Så jag har både kristaller och jungfru Maria-statyetter här hemma, allt som håller ondskan borta.

Tror du på reinkarnation eller dör vi bara?

– Det tror jag inte på. Och jag tror meningen livet är att livet inte har någon mening. Om man kan inse och hitta en kraft i det, att pappa är kåt och mamma hade lite tid över, så föds man och det är händelser, händelser, händelser, och så kommer det se ut för alla, då är det bra… Om det mot all förmodan skulle finnas reinkarnation skulle jag gärna återfödas som kungspingvin. Det hade passat min kroppsform.

Apropå pingviner. En viktig fråga för många idag är miljön. Är du själv miljömedveten? Lider du av klimatångest?

– Jag är nog inte så miljömedveten, tyvärr både Greta Thunbergs värsta fiende och Lufthansas bästa kompis. Kunde jag flyga från Traneberg till Kungsholmen så skulle jag. ”With luxury beyond compare” Die deutsche Lufthansa… Jag tycker jag drar mitt strå till stacken när jag åker Voi, men det är ganska tvivelaktigt. Jag äter ju tonvis med kött.

Var ser du dig själv om tio år?

– Jag hoppas ha en egen tv-show, där jag åker runt och intervjuar folk, och leva med en vansinnigt snygg pojkvän i ett hus på Rivieran. Men mest troligt kommer jag sluta som Anita Lindblom, ligga på Rivieran med 40 katter och röka cigg konstant.

Foto: SVT, TT & Privat