Ted Åströms svåra hälsokamp – stöttas av 18 år yngre frun Charlotte
För Hänt berättar han om kärlekslivet, hälsokampen och bajsdramat.
Läget, Ted?
– Jo då, jag mår bra förutom att jag har problem med mina fötter. Nerverna längst fram i fötterna har blivit trötta, så jag har fått lite svårt att gå. Men i övrigt är det bra.
Stapplar du dig fram med rollator?
– Nej, nej, för fan. Jag går med käpp.
Det ger väl en viss pondus?
– Nej, jag tycker tvärtom måste jag säga.
✔︎ Det här är Ted Åström
Ålder: 76.
Stjärntecken: Tvilling.
Familj: Sambon Charlotte, 58, katten Poseidon.
Bor: Mariatorget i Stockholm.
God egenskap: Mångsidig.
Dålig egenskap: Slarvig.
Älskar att: Må bra.
Hatar att: Må dåligt.
Min bästa vän är: Mats Ulander, den gamla hockeyspelaren. Han är väldigt social, glad och trevlig. En bra kille som man kan prata med om allt.
Borde: När man är så här gammal är det svårt att ha några direkta målsättningar, men jag borde nog bli lite mer organiserad.
Där vill jag bli begravd: I Grimsta, tror jag. Det är ute i Vällingby. Farsan och morsan ligger där.
Du 76 år. Känner du dig yngre eller äldre?
– Äldre. Det beror på mina fysiska attribut. Jag har sprungit mycket, jag har varit maratonlöpare. Men det var då. Nu kan jag inte röra mig så mycket. Fysiken är något som är väldigt märkbart.
Drar doktorn djupa suckar när han undersöker dig?
– Ja, för jag har fått diabetes två också, men det är så det är att bli äldre.
Du tog dina tre första steg på Badstrandvägen 24 på Stora Essingen. Lärde du dig simma tidigt eftersom du växte upp på en ö?
– Ja, faktiskt! Farsan hade som intresse att bada. Jag var med honom väldigt mycket när han simmade, så…
Vem av dina föräldrar var roligast?
– Morsan.
Var farsan en dysterkvist?
– Nej, men han krökade lite väl mycket. Han var en grubblare också, så… Det var väl inget större fel på honom, men morsan tyckte att han drack för mycket. Du vet, det blir så ibland. Det var inte så att han var dum, men morsa gillade inte krökandet. Hon tyckte att han skulle använda pengarna till annat. På 50-talet var det dyrt att kröka.
Vad drack han?
– Vermouth. Kryddat starkvin.
Vad dricker du, då?
– Jag dricker nästan ingenting, jag har nästan lagt av helt. Ibland, på helgerna, jag kan ta en tequila. Eller så kan jag ta en öl när jag går ut med Charlotte. Annars är det ganska tråkigt att sitta och dricka alkohol själv när man är 76 bast. Det är inte kul. Man får göra andra prylar i stället. Se på TV, till exempel.
Har du supit mycket i dina dagar?
– Ja, det får man nog säga. På 70- och 80-talet drack jag en jävla massa rödvin tillsammans med mina kamrater från teatern. Då var det ett jävla drickande. Fy fan. Men jag har aldrig tagit återställare…
Vad ville du bli när du var liten grabb?
– Skådespelare, faktiskt.
Du har spelat sotare i ”Madicken”-filmerna, furir i ”Repmånad”, kotte i ”Trolltider” och reseledare i ”Sällskapsresan”. Dessutom har du – bland mycket annat – spelat ”Olyckan” i barnklassikern ”Trazan & Banarne”. Vilken prestation har gett mest klirr i kassan?
– ”Olyckan”, tror jag. Jag kunde göra ”Olyckan” på olika tillställningar och tjäna rätt bra på det. Du vet, svarta pengar. Firmafester och så…
Hade ”Olyckan”-succén någon mörk baksida?
– Ja, efteråt blev rollerna på teatrarna färre. Det var helt enkelt svårt att få nya roller. Jag har i och för sig aldrig ringt och bett om att få roller, men mitt attraktionsvärde som skådespelare blev helt klart tilltufsat. Jag kommer ihåg när jag skulle spela Strindberg. Då skrev tidningarna ”Olyckan spelar Strindberg”.
Ted om bajsbråket på gymmet
Händer det fortfarande att folk ropar ”Olyckan” efter dig?
– Ja, absolut, men med åren har det där blandat upp sig med andra grejer. Nu för tiden är det många som kommer ihåg mig som reseledaren i ”Sällskapsresan” och militären i ”Repmånad”, det går ju repriser hela tiden. Jag är nästan kändare nu än förr.
Vad är det konstigaste som hänt bakom kulisserna av en inspelning?
– Jag kommer ihåg när vi spelade in ”Repmånad”. Vi spelade in en scen där jag hade militäruniform, hjälm och k-pist. Full stridsmundering. En bilist stannade och frågade vad som var på gång. Då sa jag: ”Jag är en förrymd mördare, jag har skjutit ihjäl tio personer, det är bäst du åker härifrån”.
Och det gjorde han?
– Ja, han försvann med en jävla fart, (skratt).
Förra gången vi pratade berättade du att du hade blivit dåligt bemött på det lokala gymmet. Vad hände, egentligen?
– Jag blev förödmjukad. En av instruktörerna frågade om jag hade bajs på byxan. Det var väldigt pinsamt, men det var inte bajs. Det låter säkert egendomligt, men jag hade en chokladbit i ena fickan. Den hade smält.
Har du varit med om något liknande som är skitkonstigt senaste tiden?
– Nej, för fan. Jag har hållit mig borta från chokladbitar.
Visst har du och din tjej Charlotte hållit ihop i säkert 20 år?
– Ja.
Raggade du upp henne på krogen?
– Ja, det stämmer.
Tycker hon att det är en fröjd att leva ihop med dig?
– Det tror jag nog.
Charlotte är en höjdare i krogbranschen. Skämmer hon bort dig med blodiga biffar?
– Nej, det är jag som skämmer bort henne. Hon gör inte speciellt mycket här hemma, faktiskt. Hon sitter mest och ”hänger”. Och så pratar hon mycket. Du vet, kvinnor i 58-årsåldern pratar som fan. Förr om åren pratade hon nästan ingenting. Nu pratar hon hela tiden. Det har med biologiska förtecken att göra.
Är det mest tomt prat som kommer ur hennes mun?
– Det vet jag inte för jag lyssnar faktiskt inte så mycket. Jag säger väl ”ja” ibland. I början var det ganska besvärligt, men nu bryr jag mig inte särskilt mycket. Jag accepterar min situation.
Visst är det fyra meters takhöjd hemma hos er?
– Tre och en halv i alla fall. Det är väldigt högt.
Har ni öppen spis också?
– Ja, två stycken.
Slutligen Ted, vilken är den bästa stunden på din dag?
– Det är nog på natten, faktiskt. Jag har aldrig haft ett nio-till-fem-liv, skådespelare jobbar ju oftast på kvällarna. Det sitter i. Jag är nattuggla.
Foto: TT