Sten Nilssons stora glädjebesked med Monia Sjöström

Sten Nilsson, 81, är en av frontfigurerna i det legendariska dansbandet Sten & Stanley som har varit aktiva ända sedan 1962.

Av de över 800 låtar som gruppen släppt har 90 av dem tagit sig in på olika topplistor.

De fick en superhit med låten Jag vill vara din Margareta, som har blivit något av en signaturmelodi för bandet.

Bandet Sten & Stanley bestod från början av Sten och hans två bröder, Ebbe Nilsson och Per Nilsson, samt kollegan Bo Carlén.

Dessvärre har både Per och Bo lämnat jordelivet, men trots det lever Sten & Stanley fortfarande kvar, med nya bandmedlemmar och Sten och Ebbe i spetsen.

Vid sidan av Sten & Stanley har Sten även en gedigen karriär som soloartist, och i höst är han aktuell med turnén Dansband Deluxe. Under turnéns gång kommer flera stora dansbandsstjärnor att uppträda runt om i Sverige mellan den 20 september fram till 6 november.

Två av dessa är inga mindre än Monia Sjöström och Göran Lindberg, som sten även är god vän med utanför arbetet.

– Göran Lindberg och Monia Sjöström har jag haft ganska mycket med att göra, vi har spelat tillsammans vid flera tillfällen. Det är lättarbetat när man träffar bekanta och ska sätta ihop en föreställning. Vi känner varandra både musikaliskt och personligen och det gör att det blir väldigt smidigt, man behöver inte förklara så mycket utan alla förstår vad den andre menar, säger Sten till Hänt.

Att vara 81 år och klara av att bege sig ut på en turné runtom i Sverige är få förunnat.

Men Sten har hälsan i behåll, och känner sig pigg och kry. Han är glad över att kunna vara fortsatt aktiv med musiken, efter över 60 år med Sten & Stanley.

– Det är en ynnest att man får vara aktiv, att man får vara frisk och kry och hålla på med det man gillar allra bäst. Det är någonting man ska vara väldigt tacksam för, berättar han för Hänt.

Tidigare har Sten berättat att han lidit av tinnitus efter alla år i branschen, men till sin stora glädje har han fått rätt på problemet och lider inte längre av det.

– Det lyckades jag faktiskt få bort, så det lider jag inte alls av längre. Jag tror att det var en skada som kom när man inte hade de här moderna grejerna som man har idag. Nu har man ju så kallad ”in ear-lyssning”, där man själv kan reglera hur man vill ha det. Men när vi började och man skulle spela riktigt starkt – det var ju en hejdlöst hög volym på scenen.

FOTO: Roger Tillberg/TT, Tommy Holl/TT