Sanna Bråding och pojkvännen tog en paus efter förlossningen: "Vi hamnade på olika plan"
Jag bestämde mig för att möta Sanna Bråding, 35, när jag hörde henne intervjuas på Mama-galan för ett halvår sedan.
Hon var där för att ta emot pris som årets provokatör och jag hade hört henne prata tidigare. Men den här gången var det något som fångade mig. En ärlighet och en sanningssägare som jag blev nyfiken på. Nu träffas vi på Hotel Clarion i Stockholm. Sonen Kane-Lee, 10 månader, sover i vagnen när hon kommer i randiga strumpbyxor och ett stort leende.
Sanna Bråding är uppväxt i Nacka utanför Stockholm med två bröder. Hennes föräldrar bor fortfarande kvar.
Det teatraliska har alltid funnits. Sanna spelade teater sedan fem års ålder flera dagar i veckan och började göra egna små filmer när hon var sex.
– Det där kommer från farmor, hennes pappa var författare och hon var min förebild i mycket, berättar hon i tidningen Hänt i Veckan.
Senare gick hon teaterlinjen på gymnasiet, visste tidigt vad hon ville göra och gick på en casting till rollen i TV-serien ”Tre kronor” och fick jobbet som Tanja. Då var hon 15 år och allt var självklart.
– Sedan fortsatte det med reklamfilmerna för ICA, SVT-serien ”Skeppsholmen” radio med ”Sommartoppen”, “Ketchup” och P3 Star samt huvudrollen i filmen ”Ett hål i mitt hjärta” och flera film och programledarroller. Det bara rullade på.
Kane-Lee sover vidare i vagnen. Sanna pratar mycket och fort och gestikulerar med ringprydda händer.
– Efter studenten tog jag en paus. Tänkte att jag vill testa på de där jobben som alla polarna sa var så tråkiga. Första jobben var på en snabbmatsrestaurang och inom vården. På restaurangen lärde jag mig massor. Utbildade mig även till aerobicinstruktör och barngymnastiklärare och jobbade tidiga morgnar på bageri. Men sedan längtade jag tillbaka till skådespeleriet som tog fart i och med ICA-reklamen 2001.
Men på hösten 2008 kände Sanna att något skulle hända. Hon fick rätt.
Det blev razzia i hennes lägenhet och när hon dömdes till tre månaders fängelse, som sedan blev en månad, samt tre års skyddstillsyn för innehav och överlåtelse av 16 gram kokain, var det nästan en befrielse.
– Jag hade kommit in i en karusell där jag aldrig dealade med mig själv. Där alla flyktbeteenden hade eskalerat och jag var alldeles för rädd för att be om hjälp själv. Nu blev jag gripen och någon annat satte stopp, vilket var skönt på sätt och vis. Dessutom trivdes jag inne på fängelset. De som gillade mig där gillade mig för den jag var, säger Sanna i tidningen Hänt i Veckan.
Det tog henne flera år att landa i det där som hänt och hon har jobbat mycket med sig själv. Sanna satsar nu på att föreläsa till hösten om vad erfarenheterna i livet hittills gett henne.
– Målet är att bjuda med åhörarna på en resa och förhoppningsvis lyckas plantera små frön av tankar hos de som lyssnar. Tankar om sanningar, perspektiv och kraften i individen. Vi delar bara de bra sakerna i livet, de mindre bra vill vi inte prata om, det vill jag ändra på.
Sedan nio år är hon tillsammans med British Mbumba, 38, och lilla Kane-Lee var planerad och efterlängtad.
– Jag mådde bra under hela min graviditet och förlossningen gick på drygt två timmar från att jag kom in till BB.
Det rör sig i vagnen. Ett huvud sticker upp. Och ett brett leende med sex risgrynständer avfyras.
– Han är helt fantastisk, en sådan härlig kompis att hänga med. Följer med på allt och älskar människor. Han har ju aldrig sovit dagtid förrän nu så man lider av ständig sömnbrist men, äh, jag klarar allt med honom, han ger mig så mycket energi.
I mars i år började det bli problem i relationen med British och numera lever skådespelerskan ensam.
– Det är inte slut mellan oss, jag har inte kastat ut honom. Det här är något vi tillsammans har bestämt för att så småningom kunna flytta ihop igen. Men det hände något med oss, när Kane-Lee kom. Vi hamnade på olika plan och vi mådde inte bra i det och då tog jag tog ansvar för det, kände att vi ska ta en paus. Det är inga hårda ord eller bråk och han träffar Kane-Lee regelbundet. Men det finns ju en sorg i att det inte blev det där som jag tänkt, säger Sanna Bråding.
Hon har fullt fokus framåt. Och föräldraskapet hyllar hon gränslöst. Hennes mamma och pappa finns där och hjälper henne.
– Tröttheten och att jag får rådda allt själv, det fixar jag. Men att inte kunna dela ögonblicken i hans liv med hans pappa. Kane-Lees första steg och det där, det är en sorg, men livet har lärt mig att jag klarar det också, säger Sanna Bråding och pussar sin guldklimp rakt på munnen.
Andra läser också: