Robinson-Angela om bröllopslyckan och relationen med Tommie

Angela Praxedes, 46, var tittarfavoriten och överlevaren som aldrig backade för en diskussion. Hänt ringer upp för att kolla hur läget är med Angela efter årets Robinson – och hon berättar om bröllopsplanerna med kärleken Joakim och hur relationen med deltagaren Tommie Gyllin är idag efter tumultet på ön.

Hur står det till med dig, Robinson-Angela?

– I dagsläget mår jag ganska bra. Senaste veckorna har det varit mycket turbulens, men jag lägger tråkigheter bakom mig och blickar framåt. Jag kan inte säga att jag är på toppen, men jag är inte helt nere. Det finns så många människor som älskar mig, människor som behöver mig. Jag har så fina barn och jag är mormor nu. Jag har inte tid att tänka på tråkigheter!

Vad var det bästa med att vara med i Robinson?

– Jag fick visa vem jag är och vad jag kan – för hela svenska folket.

Vad var svårast att hantera på ön: lagkamraterna, hungern, sömnbristen eller matutbudet?

– Allt detta gick okej. Värst var saknaden efter familjen. Den biten var riktigt jobbig. Ibland lutade jag mig tillbaka och tänkte: ”Nu ger jag upp och åker hem!” Som tur var kom jag snabbt på bättre tankar: ”Jag ska inte ge upp, jag ska inte hem, jag ska vinna Robinson!”

Vad var det galnaste som hände när tv-kamerorna inte var påslagna?

– TV-teamet är bara med från sju på morgnarna till fem på eftermiddagarna. Det är då folk pratar en massa skit, det är då all skit kommer fram. När kamerorna är på plats så håller folk käften. Jag däremot sa alltid vad jag tyckte och tänkte. Produktionen visste det. Jag var inte feg framför kameran!

Har du fått någon vän för livet från Robinson-ön?

– Ja, jag har kontakt med de flesta. Mest gillar jag Hayes, Shevin, Hanna och Sandra.

Du och deltagaren Tommie hamnade i fejd med varandra. Vad tusan hände och vilka ord kastades mellan er?

– Det är ett så känsligt ämne, jag vill inte prata om det…

Men?

– Han sa saker som fick mig att börja gråta. Jag har berättat om det för TV4. Det är saker som han måste stå för att han sagt. Vad han gör nu spelar ingen roll, det var där och då som spelade roll. Vad han säger nu – och hur han försöker vrida och vända på saker och ting – det bryr jag mig fan inte om!

Så ni har inte rökt fredspipa?

– Nej, du! Men jag varken hatar eller älskar honom. Det är snarare så att jag tycker synd om honom! Jag kan inte flytande svenska, men jag värderar alltid det jag vill få fram innan jag öppnar munnen. Hur kommer det här tas emot? Han hade inte den förmågan överhuvudtaget!

Kan ni inte göra som kungen och bara vända blad?

– Jag har jättelätt att förlåta människor. Alla kan göra misstag. Det är inte det. Men ursäkten som jag fick på plats… Dagen efter såg han hur ledsen jag var. Han tittade mig inte i ögonen och sa förlåt. Han tog mig bara på axeln, bakifrån. Ska man säga förlåt så ska man se varandra i ögonen. Då ser man ärligheten i ursäkten. Det gjorde inte han. Vissa har frågat mig: ”Grät du hela Robinson?” Ja, det gjorde jag. Det är inte lätt att sitta där och drabbas av sådan rasism.

Så du var ledsen på riktigt?

– Ja, jätteledsen. Jag mådde dåligt på riktigt. Jag ville inte visa det för någon, jag ville inte att folk skulle tycka synd om mig. Jag var där för att vinna Robinson, jag var inte där för att ljuga eller manipulera.

Vad vill du hälsa Tommie om han läser det här?

– Att man mår bättre av att erkänna det man sagt. Efteråt känns det bättre. Man får straff och skit, sedan mår man bra. Då har man gjort rent hus.

Vad var det första du gjorde när du kom hem till Norrland?

– När jag kom fram till Arlanda så ringde jag min sambo och sa att han skulle förbereda pannkakor och hjortronsylt. Men jag åt bara en pannkaka. Magen ville inte ha mer, magsäcken hade krympt…

Hur många kilo tappade du i vikt under din ö-vistelse?

– Ungefär 13,5. Jag var mager men snygg. ”Du är mycket sötare nu”, sa min sambo. Han gillar att jävlas med mig, (skratt). Sedan dess har jag gått upp tre kilo. Jag vill inte gå upp tio kilo till, det vore dumt och onödigt.

Hur märker du av ditt nyvunna kändisskap?

– I Piteå känner alla igen mig. Folk stannar och hälsar. Sedan finns det dem som inte tycker om mig. Det händer att jag får sura och konstiga blickar.

Hör det av sig många pappskallar?

– Nej, inte så många. Häromdagen skrev någon att ”du pratar utan stopp”. Då svarade jag: ”Tack, nu har du framfört din åsikt, men jag tycker att det är dags att du skaffar dig ett liv”. Sedan blockerade jag honom.

Visst växte du upp i Brasilien?

– Ja, i en liten by som heter São Félix. Den ligger i södra Brasilien.

När flyttade du till Sverige?

– 1999 var jag här första gången och hälsade på. Sedan flyttade jag helt och hållet året efter. Så småningom tog relationen slut och jag var singel i två år. Sedan träffade jag en ny kärlek: Joakim! Jag var på en brasiliansk fest i Stockholm ihop med min bror. Jocke var där och bjöd på en drink. Vi bytte telefonnummer och började dejta. Nu har vi varit ihop i 18 år.

Blir det bröllop snart?

– Ja, det blir det faktiskt! Vi kommer gifta oss snart, men vi har olika önskemål om hur det ska se ut. Han vill en sak, jag en annan. Därför har vi inte gift oss ännu, men så småningom kommer det bli av. Jag vill ta hit hela min släkt och min mamma som haft cancer.

Vilket är ditt bästa tips till folk som vill vara med i Robinson?

– Sök, bara sök! I tv framställs Robinson som rätt tokigt med mycket bråk och intriger. Folk hugger varandra i ryggen och så där, men man märker snabbt vem som är lurig och vem man kan lita på. Själv spelade jag aldrig något spel. Visserligen handlar det om en halv miljon kronor i vinstpengar, men man ska må bra efteråt också. Var dig själv, var värdig. Det är mitt bästa tips. Så sök! Det är inte alls så tokigt att vara med!

FOTO: Robinson/TV4