Pekka Heino om krisen med maken Erik och uppbrottet från SVT

TV-legendaren Pekka Heino, 60, försvann från rampljuset. För Hänt berättar han om sitt nya liv.

Hur står det till Pekka?

– Tack, bra! Jag känner att jag befinner mig på en bra plats i livet. Det var roligt att fylla 60, även om jag inte hade möjlighet att ordna en stor fest som jag hade planerat på grund av pandemin. Det blev istället flera små firanden – så firandet blev längre. Dessutom har jag den mest omtänksamma bättre hälft man kan tänka sig, en mycket generös och kärleksfull man.

I tre decennium var du en av SVT:s hallåor och stjärnor: Röda tråden, Tusen och en bild, Entré, Vi i femman. Du kommenterade Eurovision Song Contest, galor och höll låda i Go'kväll. Men allt har ett slut och 2017 lämnade du SVT-skeppet – efter 32 år i företaget. Vad tusan hände?

– Ja, det kan man fråga sig – vilket även jag själv gjort några gånger. Jag kände väl att jag ville prova på att fatta mina egna beslut gällande karriären och inte ha flera lager av chefer över mig. Som anställd på SVT har man väldigt begränsad rörelsefrihet när det gäller uppdrag utanför företaget. Jag var sugen på att utforska allt det där...

Trodde cheferna att du skämtade när du sa upp dig?

– Nej, de förstod nog att jag menade allvar, men de ville inte riktigt lyssna när jag sa att jag, efter sju år, ville göra något annat än att leda Go’kväll. ”Fortsätt bara, du gör det så bra”, sa de. Smickrande på ett sätt men det var inte den resons som jag hade önskat mig.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig, numera?

– Vad är en vanlig arbetsdag? (Skratt). Jag har nästan aldrig haft några sådana. Den ena dagen är inte den andra lik. Jag kanske läser från morgon till kväll eller cyklar iväg på möten ute på stan eller så gör jag research och pluggar inför ett kommande uppdrag som moderator.

Hur känns det när du cyklar förbi TV-huset – nu fyra år senare?

– En lätt surrealistisk känsla infann sig nyligen när jag inte bara cyklade förbi utan till och med parkerade hojen och gick in eftersom jag skulle lägga speakerröst på en serie dokumentärer om prinsessan Diana. Det kändes inte som att jag inte varit där på fyra år, utan snarare som max fyra veckor. Lite läskigt, faktiskt!

På kärleksfronten har du ditt på det torra. Hur länge har du och Erik hängt ihop, egentligen?

– 29 år. Hurra! Men alla som varit ihop så länge vet att det inte går på automatik bara för att år läggs till år. Man måste arbeta på relationen och vara lika villiga att utvecklas – var för sig och som ett par.

Hur gick det till när ni fann varandra?

– Vi hade turen att ha en gemensam vän som kände oss på vartsitt håll och som vi båda respekterade och tyckte om. Hon finns tyvärr inte längre bland oss, men när hon levde var hon en högt uppskattad sångpedagog. Hon sa att hon tyckte att Erik och jag ”spelade i samma tonart”. Det var också anledningen till att hon ville presentera oss för varandra.

Hade du otur på kärleksfronten innan Erik kom in i bilden?

– Jag hade inget kärleksliv innan jag träffade Erik. På riktigt. Jag var 31 år när vi träffades och hade väl nästan förlikat mig med tanken att jag skulle leva singelliv in i evigheten – även om jag innerst inne längtade efter en relation. Men sedan dök han upp..

Vad gör Erik till en fantastisk kille?

– Han är en av de mest godhjärtade och generösa människor jag någonsin mött. Jag känner verkligen att han älskar mig och vill mig väl i allt.

Vem friade och hur blev bröllopet?

– Oklart. Vi tar båda åt oss äran av att ha friat, tror jag, men det blev en ”löpande band-ceremoni” i Stockholms rådhus och Mona Sahlin var förrättare. Det blev ett underbart minne både för oss och våra gäster.

Hur ofta säger ni till varandra att ni älskar varandra?

– På riktigt: nästan dagligen. Åtminstone tittar vi på varandra, flera gånger i veckan, innan vi släcker våra sänglampor och säger hur tacksamma vi är över att få leva tillsammans.

Vad tror du att man reagerar på när man kommer hem till er?

– Att det är en fullkomlig färgexplosion. Ingen av oss är särskilt förtjust i minimalistisk inredning. Vi vill ha det ombonat och ganska så ”pryttligt” med mycket mönster i kuddar och mattor. Tänk engelskt country-house. Där ligger väl vårt gemensamma ideal. Vi får ofta höra att vi är modiga när det gäller färgen på väggarna, till exempel. Vi vill naturligtvis trivas i vår egen bostad, men också att våra vänner förhoppningsvis känner att det är ett hem med värme.

Har ni funnit ert drömboende?

– På många sätt, ja, men det går alltid att fortsätta drömma och planera.

Vad brukar Erik och du ryka ihop om?

– Ganska ofta struntsaker skulle jag nog säga. I början av vår relation fick jag lära honom att bråka eftersom han var lite konflikträdd, men det har funnits stunder jag ångrat de där lektionerna, (skratt). Vi är viljestarka båda två. Ibland klarar den ene av oss att backa, ibland inte. Då är explosionen ett faktum.

Vad är ditt största nöje?

– Hemmakvällar med Erik och en riktigt bra tv-serie. Eller ett biobesök eftersom vissa filmer absolut kräver stor duk. Sedan tycker vi båda om vimmelfester i lagom mängd, men oftast konstaterar vi att det inte handlar om att träffa massor av människor under en kväll utan att hellre ha lite djupare samtal med ett par, tre personer. Då känns det lyckat

Kronprinsessan Victoria har ett gott öga till dig, det vet jag. När korsades era vägar första gången?

– Det var roligt att höra, det är ömsesidigt i så fall. Jag minns inte riktigt eftersom det blivit ett antal möten men jag skulle gissa att det var när hon delade ut Stockholm Junior Water Prize någon gång på 90-talet. Då jag var konferencier.

Hur är Vickan bakom kulisserna?

– Helt otroligt trevlig och genuint nyfiken. Hon är en naturbegåvning när det gäller att ”ta” människor. Dessutom är hon öppen för kunskap och nya upplevelser. Hon är bäst på det hon gör, helt enkelt!

Vilka är dina tre viktigaste grejer i badrumsskåpet?

– Eltandborsten, den återfuktande ansiktskrämen och pincetten för ögonbrynen.

Vilken komplimang fick du senast?

– Att jag klär i min norska folkdräkt. Erik är ju norrman och i bonusfamiljen som jag fått tack vare honom ingår en svägerska som lånat ut sin pappas bunad till mig på obestämd tid. Lycka!

Vilken tid på dygnet är du som tröttast – förutom när du sover?

– En stund efter lunch. Då infaller oftast en trötthet som inte går att komma runt. Det är bara att ge efter och ta siesta. Dock inte för länge för då kan nattsömnen bli lidande. Jag älskar att bara slumra till ett tag.

Vilket är det ovanligaste fordonet du åkt i?

– En isbrytare.

Vilken måltid lägger du mest krut på: frukosten, lunchen eller middagen?

– Det brukade vara frukosten, men där har jag fått tagga ner lite, så lunch och middag får turas om att få mest uppmärksamhet. Jag är receptslav och inte världsbäst på att improvisera. Dessutom kör jag gärna gamla favoriter istället för att leta efter nya tips, men det brukar bli gott.

Vad är det jävligaste du varit med om i ditt liv?

– De tillfällen, under våra snart tre decennier tillsammans, då Erik och jag varit väldigt nära att göra slut. Hemskt. Men vi har gått stärkta ur kriserna varje gång.

Vad väntar runt hörnet?

– Åh, massor av spännande saker. Jag har precis gett mig själv ett nytt motto: ”Sextio och stolt”. Ålder är verkligen bara en siffra och jag känner att jag har så mycket kvar att ge. Vänta bara!

Slutligen Pekka, vilken är den bästa stunden på din dag?

– När jag vaknar på morgonen, tittar på min man och ser honom le mot mig.

Foto: TT