"Obehagligt när kvinnor utövar makt"

Filmens Lydia Tár är den klart mest lysande kvinnliga stjärnan bland världens dirigenter. Hon har fått samtliga priser, lett de stora orkestrarna och samarbetat med alla stjärnor. Sponsorer och mecenater står på kö för att skänka pengar till hennes olika utbildningsprojekt och välgörenhetssatsningar för att glansen ska spridas även till dem.

Lydia är också omsvärmad av unga musiker som gärna närmar sig den stora maestron för att komma framåt i karriären. Men när flera av dem offentligt anklagar henne för att ha utnyttjat dem är fallet ner i bråddjupet för den hyllade dirigenten långt och smärtsamt.

"Tár" har av många kritiker lyfts fram som en film om metoo och övergrepp. Men huvudrollsinnehavaren Cate Blanchett tycker inte att det är så enkelt.

– Filmen ger inget enkelt svar och tillåter en inte att välja sida. Ingen är god eller ond, det är mer nyanserat än så, förklarar den australiska skådespelaren inför Sverigepremiären den 3 mars.

För Lydia Tár kan också tolkas som kompromisslös. Hon har inget ont uppsåt. Allt hon gör är för konsten. Och de unga kvinnorna som sökt sig till henne har gjort det frivilligt. Men var går gränsen?

– Det är ju den ständiga frågan. Man jobbar hårt för att nå framgång och för det behövs en brutal kritiker som finns inombords. Ibland bubblar den inre kritiken upp och blir extern och så tar många illa upp av det. Det är en komplicerad fråga, säger Cate Blanchett.

Hon återkommer ofta under intervjun till att många kvinnor som kämpat sig fram till positionen bland de främsta inom sina gebit saknat kvinnliga förebilder. Och det gör att de som kommer i kontakt med mäktiga kvinnor har svårt att hantera det.

– Ibland känns det obehagligt när kvinnor utövar makt på ett sätt som är kompromisslöst. Det finns inte så många förebilder. Det anses inte feminint och attraktivt. Det är något som måste diskuteras.

Efter det att Cate Blanchett samlat på sig skådespelarpriser sedan filmens premiär på filmfestivalen i Venedig i somras är stjärnan favorit till att få en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll på galan nästa vecka.

Hon har redan två Oscar och sju nomineringar och har radat upp storslagna rollgestaltningar i över 25 års tid. Men ändå kände hon att regissören Todd Fields manus till "Tár" var något utöver det vanliga.

– Jag hade aldrig läst något liknande. Enda anledningen till att jag skulle ha tackat nej var rädsla, säger hon.

Men Cate Blanchett kan knappast anklagas för att vara rädd. Hon engagerar sig ofta i politiska frågor och anser att vi lever i en tid där allt förutsätts vara svart eller vitt. Hon tycker det är förödande.

– Vi lever i en hemsk och läskig tid. När vi är rädda tenderar vi att bli passiva och försöka hitta någon att skylla på. Den enkla lösningen är lättare att svälja än något som inte ger enkla svar.

Hon beskriver "Tár" som en film som är "underbart obehaglig".

– För den leder till samtal som är svåra att föra och det finns inte många ställen där vi kan ha dessa diskussioner längre.

– Verkligen inte inom politiken!