Kritikerna: Syresätt Svenska Akademien

Med de två nya invalen kommer den fulltaliga Akademien att för första gången ha en majoritet som tillträtt efter den stora krisen 2018 som utlöstes av skandalerna kring den så kallade kulturprofilen.

Endast sju ledamöter återstår sedan tiden före: Horace Engdahl, Bo Ralph, Tomas Riad, Anders Olsson, Jesper Svenbro, Per Wästberg och Peter Englund.

De två nya ledamöterna ska ersätta den avlidne Sture Allén, professor och språkforskare, på stol tre samt Kjell Espmark, författare och professor i litteraturvetenskap, på stol 16. Huruvida Akademien väljer personer som liksom de två företrädarna har tunga akademiska meriter återstår att se.

TT har frågat nio författare och kritiker vilka de skulle vilja se som nya ledamöter i Akademien. Översättaren och poeten Jonas Brun föreslår poeten Marie Silkeberg, som han menar har en "omutlighet och en egen blick på litteraturen som ...skulle passa bra i Svenska Akademien", samt Axel Englund, översättare, kritiker och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Som född 1979 är Axel Englund dessutom rena ungdomen.

Yngst bland "de aderton" just nu är Anne Swärd, född 1969, och författaren och kritikern Jens Liljestrand tycker att det är just föryngring som Akademien först och främst borde ha för ögonen.

"Det som framförallt saknas i Svenska Akademien sedan Sara Stridsbergs avhopp är författare födda efter 1970" framhåller Liljestrand som tycker att det finns många att välja mellan. Överst på hans önskelista står Therese Bohman, Johannes Anyuru, Lena Andersson och Jonas Hassen Khemiri.

Även författaren och kritikern Daniel Sjölins kandidater skulle innebära föryngring: poeten Jenny Tunedal, enligt Sjölin sin generations främsta poet, dessutom "med väldigt bra litterär och mänsklig kompass".

Med Kristina Lugn förlorade Akademien en av sina utåt sett mest färgstarka personligheter. Hon var också en ledamot som tyckte om själva umgänget med de aderton till skillnad från den minst lika kompetenta Lotta Lotass som inte trivdes lika bra i Akademiens sociala sammanhang. Lotass valde att lämna sin stol när det blev möjligt efter krisen 2018.

Daniel Sjölin tycker att det just nu sitter "väl många tråkmånsar" i Akademien och efterlyser nya ledamöter med estetiskt bredare preferenser. Hans andra förslag är den Augustprisbelönade översättaren och slavisten Nils Håkanson som också är en experimentell prosaförfattare:

"Den experimentella romankonsten (är) i dag ganska utmobbad, banaliserad och underskattad – vi knasprosaister kunde behöva en kompetent uttolkare och beskyddare!", skriver Sjölin.

När det gäller könsfördelningen skulle inte ens inval av två kvinnliga ledamöter göra Akademien helt jämlik. Just nu möts tio manliga ledamöter och sex kvinnliga vid sammanträdesbordet.

De tillfrågade i TT:s enkät ger annars den kompromisslöse poeten Johan Jönson flest röster (tre). "Han läser både mycket och noggrant, vilket torde vara avgörande kriterier i valet av en akademiledamot" skriver författaren, kritikern och professorn Elisabeth Hjorth. Hon får medhåll av poeten och kritikern Anna Hallberg som dock har svårt att föreställa sig Johan Jönson frackklädd på Börshusets tillställningar.

Även Rasmus Landström, litteraturkritiker på Aftonbladet, lyfter fram Johan Jönson, för att han är "en så förbannat bra poet. Men också för att det skulle bli drag under galoscherna i Akademien."