Grannen som bjöd på en stänkare hyllas

"Vad han än gjorde kändes det alltid som om han stod på våran sida. Tjurskallig och stolt vann han våra hjärtan med sin underfundiga humor och sitt lågmälda raseri. Nu har polstjärnan slocknat. Jag bugar mig, kamrat", skriver Peter Birro, författare och manusförfattare.

"Jag beundrade honom länge, och var mkt starstrucked när jag hamnade bakom honom med en bricka i kantin-kön på Sthlm Stadsteater, första året jag jobbade där. Han pratade på ett "tjena-vis" och jag slappnade av", skriver artisten Lisa Nilsson.

"Varje kväll vid pjässtart satt du och tittade på mig bara 1 meter ifrån mig i kulissen och gav mig skärpa. Du sa att skådespelare laddar skådespelare. Du sa att man skulle spela med ett frågetecken efter repliken, inte ett jävla utropstecken och du sa att händerna inte skulle flaxa i brist på annat", skriver Anna Takanen, skådespelare, regissör, teaterchef och författare.

"Ingvar Hirdwall spelade sig rakt in i våra hjärtan. Med klarhet och finurlighet gestaltade han det vardagliga. Jag minns särskilt hur han skrev tv-historia i Tre kärlekar, Den tatuerade änkan och Kejsarn av Portugallien. Tre helt olika karaktärer som bara en av de största skådespelarna kan ge liv och trovärdighet. Tack!", skriver SVT:s vd Hanna Stjärne i ett mejl till TT.

Ingvar Hirdwall föddes 1934. Han gjorde ett stort antal roller på tv, film och teater, däribland Jan i Skrolycka i Lars Molins "Kejsarn av Portugallien". Han tilldelades två Guldbaggar – den första för bästa skådespelare 1981 för "Barnens ö", den andra 2004 för bästa manliga biroll för "Om jag vänder mig om".

Kanske är han mest känd för att ha spelat polisen Martins Becks granne i mer än 45 filmer - med ett ständigt erbjudande om "en stänkare" till huvudrollen, spelad av Peter Haber.

Ingvar Hirdwall blev 88 år.