Fritidskortet – ingen lösning för kulturskolan

Det särskilda fritidskortet till barn och unga mellan 8 och 16 år ska kunna användas till exempelvis idrotts- och friluftsaktiviteter men också till kultur. Reformen ingick i Tidöavtalet och regeringen ger nu fem myndigheter, däribland Statens kulturråd, i uppdrag att se över vad som krävs för att det ska kunna införas.

Torgny Sandgren på Kulturskolerådet vet ännu inte om fritidskortet kan betala för de olika aktiviteterna i kommunala kulturskolan.

– Alla möjligheter som staten kan bidra med för att ge unga möjligheter till kulturutövande ser vi positivt på och det ska bli spännande att se vilken konstruktion man väljer, säger han – men framhåller samtidigt att kulturskolorna inte har något problem med efterfrågan till kurserna.

– Vi har 40 000 elever som står i kö. Vi behöver helt enkelt mer resurser så att vi kan anställa fler lärare, och där har ju regeringen halverat det statliga stödet på 200 miljoner till 100 miljoner. Situationen i kommunerna är ansträngd. I ett sådant läge kan det vara en utmaning att hantera en ökad efterfrågan, säger Torgny Sandgren.

Under 2024 ska 731 miljoner kronor avsättas till fritidskorten som främst ska gynna barn- och unga i socioekonomiskt utsatta områden.

Kulturminister Paris Liljestrand (M) berättar i ett pressmeddelande att hon ser fritidskortet som en "framtidsinvestering" som kan göra kulturen tillgänglig för fler.