Ola-Conny Wallgrens nya kärleksbesked efter uppbrottet

Ola-Conny Wallgren lever livets glada dagar på landet utanför Varberg. Möt den folkkäre Ullared-profilen i en öppenhjärtig intervju.

Hur står det till världens bästa Ola-Conny?

– Det är oförskämt bra, jag har inga bekymmer!

Du är sedan länge en av våra mest älskade tv-personligheter. Märks det när du tittar i lönekuvertet?

– Nej, jag har en vanlig Svenssonlön. Jag har mitt avtal med Gekås och det är klart att jag har min provision. Jag är nöjd men jag lever absolut inget lyxliv. Vad var det man sa förr i världen? Adel, präster, borgare och bönder. Jag är mittemellan borgare och präster kan man säga.

Kändisskapet är som att åka karusell, sägs det. Det är roligt några varv. Sedan blir man åksjuk. Känner du dig spysjuk vid det här laget?

– Nej, verkligen inte! Jag bor inte mitt i residensstaden, jag bor på landet och jag står stadigt med fötterna på jorden. Nu gör jag Ullared. Det är okej. Sedan finns det andra program som jag inte är ett dugg sugen på. Jag har till exempel blivit erbjuden att vara med i Middag med mitt ex. Men varför ska jag vara med där? Är det en gång slut, då är det slut! Varför ska jag då äta middag med henne? När jag fick den förfrågan blev jag kränkt och sur. Vad tar de mig för? Det är att försöka göra tv-program på en spik. Jag har sagt nej till många sådana erbjudanden.

Oroar du dig mycket för att tv-tittarna ska tröttna på dig?

– Nej, jag är ju så inne i det hela. Inte för att vara självgod, men jag är som ett konstverk. Ju konstigare och fulare det är, desto högre status får det.

Vilken sida av dig har inte kommit fram i medias strålkastarljus?

– Jag kan bli riktigt förbannad. Jag kan också vara väldigt långsint. Jag är inte farlig men jag kan verkligen säga till på skarpen och bli riktigt förbannad när jag sätter den sidan till. Om någon försöker att förlöjliga mig eller göra sig lustig på min bekostnad så sätter jag ner foten. Då visar jag en helt annan sida. Man sätter sig inte på mig, det ska jag bara be om att få tala om!

Förr om åren led du av tvångstankar. Är du helt kvitt det nu?

– Nej, verkligen inte. Det har blivit bättre tack vare att jag arbetat med mig själv, men jag rycker fortfarande i handtaget två gånger innan jag går hemifrån. Jag har låsmani kan man säga. Alla har vi någon diagnos, det går inte att undgå. När det gäller huset har jag ett stort kontrollbehov.

Får låssmeden byta ut låset ibland – på grund av att du slitit sönder det?

– Inte låssmeden men några gånger har jag ringt en god vän som är snickare. Han har fått komma och fixa låset. Han brukar säga: ”Det är konstigt att låset blivit konstigt igen, det borde hålla längre än det gjort”. Jag har aldrig sagt till honom att det beror på mig.

Häromveckan pratade jag med Camilla Henemark. Hon pratade om dig i väldigt positiva ordalag. Visst har ni något fuffens på gång, du och hon?

– Det vet jag inget om, men hon är en fantastiskt trevlig människa! Hon är lätt att ha att göra med. Hon är väldigt saklig. Hon talar fint. Jag minns när vi var med i Farmen. Där hade hon ett jäkla temperament. Hon kunde bli skitsur, men inte på mig.

För inte alltför länge sedan – när jag ringde dig – avslöjade du att din förlovning var bruten. Vem dumpade vem, egentligen?

– Det var ett gemensamt beslut. Vi kom på att vi ville olika saker i livet. Det hon ville, det ville inte jag. Vi insåg att livet är för kort för att leva ett liv som man inte trivs med. Jag känner mig faktiskt lyckligare nu när jag är fri och kan bestämma själv. Jag slipper tjat om nytapetsering och ommöblering. Det är ingen som gnäller och säger: ”Jag tycker inte om att du dricker, ska du verkligen dricka en 3,5:a mitt i veckan?” Jag vill vara singel tills jag träffar någon där det känns helt rätt. Det bästa vore om jag träffar någon som jobbar med tv och förstår vilket liv man har. Då skulle man slippa både diskussioner och konflikter.

Får du panik när den du är ihop med börjar prata om giftermål, barn och sommarstuga?

– Ja, och efter ungefär sju månader brukar det börja. Det är då det hägrar. Och då börjar man slingra sig och prata om annat…

Vad vill du ha för slags tjej?

– En tjej som är som ett moget äpple – utan att för den skull vara en fallfrukt. Fallfrukt är inget att ha.

Äter du ägg och makaroner var och varannan dag eller tillagar du ordentliga måltider?

– Det händer men inte ofta. Jag äter riktiga måltider på jobbet. I matsalen där, alltså. Då äter jag grönsaker och allt nyttigt som går att få. Hemma däremot äter jag mycket tonfisk och makaroner. Det är väldigt tråkigt, men det går fort. Även ”soldatens ärtsoppa”. Det brukar jag äta en gång i veckan – eller någon köttsoppa på burk. Det går också fort.

Vad är det värsta du varit med om på temat efterhängsna beundrarinnor?

– Det här är riktigt galet. Det var en dam som var lite yngre än mig. Hon skickade ett brev och sa att hon var väldigt förtjust i mig och så vidare. Jag svarade inte. Då kom det ett nytt brev. I det skrev hon att hennes mamma jobbade som städare på polisstationen. ”Så mig kan du lita på, dessutom kan jag diska och laga mat”, skrev hon. Plötsligt en dag sökte hon upp mig på jobbet. ”Varför kan vi inte bli ihop?” frågade hon. ”Jag tycker att du är för ung”, svarade jag. Då blev hon sur. Det var väldigt pinsamt. Samtidigt fick jag mig ett gott skratt. Jag har även fått blommor på bilrutan och kärleksbrev på vindrutetorkaren. Nu har jag parkerat bilen på ett hemligt ställe så nu har det faktiskt lugnat ner sig.

Du och Ullared-Morgan umgås alltmer sällan. Känns livet halvt utan honom?

–Nej, det gör det inte. Vi träffas ibland på jobbet. Och så ser vi varandra på tv. Det räcker.

Hur är läget med Wolff, din jycke?

– Han lever inte längre, tyvärr, han dog för ett och ett halvt år sedan. Jag saknar honom mycket, men jag har en katt som är tre år. Han sitter och väntar på mig varje dag. När jag drar iväg sitter han på gården, mjauar och undrar vart jag tagit vägen. Han är mer än en katt. Vi är själsfränder. Svinto heter han.

Vilken tid på morgnarna ringer din väckarklocka?

– Det är så olika, men Svinto brukar mjaua innan klockan går igång.

Hur snygg är du på en tiogradig skala?

– Vet inte, men jag är ganska nöjd med mig själv. Ser jag mig i spegeln kan jag tänka: ”Tusan vad jag ser bra ut idag, det beror väl på att jag inte druckit så många öl!” Däremot ser jag fruktansvärd ut på mobilfoton.

Vilken kändis vill du väcka från de döda?

– Michael Jackson. Jag har svårt att förstå att han inte längre finns.

Till sist Ola-Conny, vad skulle du välja: binda fast Bindefeld på ett biltak, vara med i tv-programmet Gift vid första ögonkastet eller förvandlas till en folkpensionär utan puls?

– Öh… Det får nog bli det sista alternativet, det låter bra. Redan nu klagar folk på att jag inte har någon puls. Det kan knappast bli värre!

◼️ ◼️ ◼️

Ålder: 56.

Bor: Sibbarp utanför Varberg.

Familj: Tre barn.

Stjärntecken: Stenbock.

God egenskap: Snäll. För snäll. Borde bli elakare!

Dålig egenskap: Tidsoptimist får jag lov att säga.

Gillar: Gå i skogen på stigar där ingen annan gått.

Ogillar: Människor som snackar skit bakom ryggen, då blir jag riktigt sur!

Borde: Sluta snusa, men varför ska man sluta med det som är livets goda?