Kalifat-Gizem Erdogan visar upp pojkvännen Göran

Gizem Erdogan, 33, har gått igenom rutan som Pervin i SVT-succén Kalifat. I den här intervjun får du lära känna skådespelerskan på djupet.

Du har blivit hyllad för rollen som Pervin i Kalifat, men det är en kontroversiell serie. Hade du några tvivel innan du tackade ja?

– Nej. Det var ganska självklart eftersom jag visste att Goran Kapetanovic skulle regissera. Jag träffade honom vid min första provfilmning och vi hade ett jättebra samtal om hur han ville göra serien. Jag fick även läsa flera avsnitt och kände att Pervin var en roll jag verkligen ville gestalta.

Vad var svårt med att spela Pervin?

– Rent tekniskt sett alla telefonsamtal hon har med Fatima. Sen var det svårt att hitta alla vändningar i henne då hon befann sig i extrema situationer under press. Samtidigt var det som om allt bara föll på plats när vi spelade in i Jordanien.

Jag läste att ni bodde på samma hotell som teamet och skådisarna i senaste Star Wars-filmen?

– Det stämmer inte, men vi bodde med dom som gjorde Netflixserien Messiah. Star Wars-teamet var i södra Jordanien samtidigt. Jag åkte förbi där och dom hade byggt upp som en hel stad mitt ute i öknen.

Så du satt inte och drack drinkar med Adam Driver i hotellbaren?

– Nej. Men jag hade gärna gjort det, speciellt med Adam.

Hur förberedde du dig för rollen?

– Genom grundlig research. Jag läste allt som gick om IS-fruar, extremism och olika radikaliseringsprocesser, vilka mekanismer som får oss människor att begå extrema handlingar, oavsett om det handlar om att gå med i IS eller högerextremism. Jag tror många lätt kan ryckas med i något som känns kittlande då de befinner sig på en skakig plats i livet. Jag gick in i berättelsen och fantiserade om att jag befann mig i just den extrema situationen.

På samma sätt som att du inte har barn, men är mamma i Kalifat?

– Exakt. Vad gäller det pratade jag mycket både med min egen mamma och andra mammor om modersinstinkt, hur det känns att vara beredd att göra vad som helst för sitt barn.

Är du sugen på att bilda familj själv?

– Jag vet inte, pendlar lite fram och tillbaka. Inte just nu, men kanske i framtiden. Jag har i alla fall träffat en person jag verkligen kan tänka mig att skaffa barn med. Det är en bra början.

Vem är det?

– Han heter Göran och är konstnär. Jag insåg att jag har längtat efter honom i hela mitt liv när vi träffades.

Hur skulle du helst vilja bli uppvaktad av honom på Alla hjärtans dag?

– Det skulle vara kul att bli bjuden på en resa, om Göran bara sa till mig: ”Du och jag ska åka bort i två dar.” Till nån nice stad kanske, bara hänga runt och äta god mat.

Är du en romantisk person?

– Ja. Jag är jätteromantisk, kanske den mest romantiska människa man kan vara ihop med.

Vill du ha de där stora gesterna?

– Nej. Jag tycker att det finns romantik och så finns idén om romantik, bilderna vi är fyllda av. Riktig romantik är det vardagliga, att inte förminska det här med att säga fina saker till varandra, ha kontakt under dagarna, gå på dejt då och då fast man varit ihop länge och inte ta varandra för givet. Det är romantik för mig, att göra saker för varandra, även om det bara är små kärleks-sms. Att faktiskt stå ut och ha överseende med varandras tillkortakommanden är också något jag tycker är romantiskt.

Så du vill inte att det kommer 400 vita svanar flaxande när Göran friar?

– Nej. Jag blir generad bara du pratar om det, skulle säga: ”Ta bort de där jävla svanarna. Vad håller du på med?” Dessutom skulle jag tycka synd om svanarna. Jag gillar inte när det blir idén om romantik. Hade han skickat hundra röda rosor till min arbetsplats så hade jag slängt dom i huvudet på honom. Hade han däremot plötsligt stått med sina rosor när jag kom upp ur tunnelbanan skulle det varit mycket härligare. Det får inte vara show off, då blir det genant.

Att han ska visa för alla andra hur romantisk han är menar du?

– Klart han får visa det, men jag tycker det är jobbigt om en massa andra människor ska vara åskådare till vår kärlek, som om det är en show. Och jag har lite scenskräck också, så det blir som att jag ska upp på teaterscenen och det ska delas ut rosor till mig, att jag ska vara tacksam inför en grupp människor och kanske säga ett par ord. Då får jag panik.

Scenskräck? Du har ju haft jättestora teaterroller, Julia i ”Romeo och Julia” och Nora i ”Ett dockhem”?

– Jag gjorde alla de där klassikerna direkt efter att jag gick ut scenskolan, men den stressen och nervositeten som kom ur den här kroppen då, det var nästan så jag ifrågasatte om det var värt det.

Du har väl fått bra kritik även för dina teaterroller?

– Jag vet inte, brukar inte läsa recensioner, blir så knäckt om dom inte är bra. Jag tycker själv att jag är mycket bättre framför kameran. Och nu har jag lagt teatern på hyllan lite, hade tänkt att jag ska bli internationell indiefilmstjärna istället. Vad tycker du om det?

Det låter jättebra, men har du inte fått bra kritik för allt du gjort, åkt lite räkmacka i din skådiskarriär?

– Jag har haft tur med tajming. Annars tycker jag inte det. Jag har jobbat väldigt hårt och varit medveten om att det är en tuff bransch ända sedan jag kom in på scenskolan. Jag njuter av att jobba hårt med mitt skådespeleri, är en riktig nörd och går in i det på alla sätt.

Men du har inte behövt ta konstiga extrajobb för att försörja dig?

– Inte sedan jag gick ut scenskolan. Däremot har jag gått utan jobb i perioder och behövt ändra livsstil, gå tillbaka från ostron till nudlar. Känner jag svagt för ett projekt tackar jag nej.

Du är aktuell i en ny polisserie snart?

– ”Den tunna blå linjen”. Det är en dramaserie om poliser, inte crime. Man följer fyra poliser som jobbar ihop, får se hur det påverkar deras privatliv. Det handlar inte om att lösa mord, utan om fältpolisers verklighet, men är också en ganska mörk serie.

Så nu vet du hur det är att vara polis?

– Jag tror att jag är polis nu. När jag ser poliser på gatan tänker jag att det är mina kollegor. Jag får en impuls till att gå fram och surra med dem, kolla vad de ska ut på för uppdrag.

Har du alltid velat bli skådis? Tänkte du inte bli läkare först?

– Jag läste basår och tänkte bli läkare när jag ångrade mig. Egentligen är det helt självklart när jag ser tillbaka på mig själv idag,

att den här ungen hade bestämt sig för att bli skådis redan som sjuåring. Att det tog 15 år att faktiskt satsa på det är en annan sak.

Skulle du hellre helt glömma vem du själv är eller vilka alla i din närhet är?

– Glömma bort mig själv. Man är ju ingen utan sin klan, familj eller vad man ska säga. Vem blir man om man inte vet vilka dom omkring en är? Jag skulle känna mig så otroligt ensam då.

Dansa salsa varje gång du går eller sjunga opera varje gång du pratar?

– Dansa salsa varje gång jag går. Fatta vad deppigt att ha dom där viktiga samtalen och tvingas sjunga ut dem. ”Göraaan!” Haha. Han skulle nog kasta ut mig efter en vecka.

Vara otrogen och ingen visste om det eller inte vara det men alla inklusive din partner trodde att du varit det?

– Otrogen och att ingen visste om det. Jag har nämligen jättesvårt att bli anklagad för saker jag inte har gjort. Det är en akilleshäl. Det kan vara minsta grej, att jag ställt mjölken på diskbänken. Jag blir vansinnig om jag blir anklagad för något jag inte har gjort.

Namn: Gizem Erdogan.

Ålder: 33.

Bor: Aspudden, Stockholm.

Familj: Sambon Göran Kling, 41.

Gör: Skådis som gick ut scenskolan i Malmö 2015 och redan har hunnit göra succé både på teaterscenen, i tv och på film.

Aktuell: I Kalifat och kommande polisserien Tunna blå linjen på SVT.

Fotnot: Intervjun gjordes i februari 2020 och uppdaterades i augusti 2020.