Mia Skäringer talar ut om övergreppen: ”Sorgligt”
– Sånt händer ju alltid, och det är det som blir väldigt sorgligt, säger Mia i TILDE.
Mia Skäringer, 44, har gjort succé efter succé men resan dit har varit allt annat än rak. Många kanske mest förknippar henne med rollen som Anna i Solsidan, men faktum är att Mia har gjort så mycket mer än så.
Redan som 30-åring stod hon på scen och uppträdde med showen Dyngkåt och hur helig som helst. Efter det har framgångarna gått som på räls. Bland annat har föreställningen Avig Maria – No more fucks to give blivit en riktig succé bland svenska folket.
Mia om övergreppen som barn – berättar i boken
I hennes senaste bok Maria – En kvinnlig komikers dagbok öppnar Mia upp om kärleken till sin familj, självskadebeteendet och om övergreppen.
”Jag tror faktiskt, helt ärligt, att det här är det värsta jag gjort, att försöka lappa ihop mina minnen utan att vara det minsta rolig. Jag trodde inte det skulle göra så förbannat ont som det faktiskt gjorde. Och risken att inte bli omfamnad eller rentav bli förlöjligad är så klart skrämmande. Men detta är den enda väg jag kan gå för att fortsätta min transparens”, skriver Mia Skäringer i boken.
Det som hände var att när Mia bara var sex år gammal var första gången hon utsattes för ett övergrepp. Hennes vän hade introducerat henne för en pojke som skulle börja åttan. Det var en sommardag och han hasade upp hennes klänning, och pillar mellan hennes ben.
Mia Skäringers ord om problemet: ”Väldigt sorgligt”
När hon nu gästar talkshowen TILDE med Tilde de Paula Eby, 48, kan Mia konstatera att de sexuella övergreppen mot kvinnor är något som fortsätter för tjejer än idag.
– Jag har pratat med väldigt många kvinnor som har börjat och säga såhär till mig "nej men jag har inte varit med om nånting sånt", fast i och för sig så börjar de tänka efter sen och inse att "ja men det hände ju där och då", säger Mia i programmet.
Mia menar att kvinnorna förminskar det faktum att de faktiskt utsätts för sexuella övergrepp och sen så slätar de bara över det.
– Det är lite som att "ja ja men det är lite sånt i tonåren, sånt händer ju alltid” och det är det som blir väldigt sorgligt. Och det stora hela att det ska finnas såna grejer och man uppfattar det som lite normala "sån skit har vi väl alla" som att det är en del av livet, säger hon och fortsätter:
– Och vissa såklart har förträngt det helt och har inte nån kontakt med de grejerna över huvudtaget. Vi kan prata om det på lättsamma sätt, vi kan prata om det på allvarliga sätt, vi kan prata om den tunga sorgen. Alltså vi kan bara låta det få ett språk.
FOTO: TV4