Leif Andrée deprimerad – ekonomiska krisen: ”Att skilja sig är värre än att dö”

Efter reklamen: Leif Andrées tunga besked om hälsan – tvingas flytta: ”Kan knappt gå”

Skådespelaren Leif Andrée började sin karriär på Teater Galeasen i Stockholm som 24-åring. Åtta år senare fick han sitt stora filmgenombrott när han spelade pedofilen Hans i Kaninmannen år 1990.

Sedan dess har Leif Andrée kommit att bli en av Sveriges mest folkkära skådespelare. Mest igenkänd är han kanske för sin roll i julklassikern Tomten är far till alla barnen – en prestation som Leif själv ser som en av sina bästa.

– Tomten är far alla barnen, det var ju en höjdare. Och Pelle Svanslös-julkalendern och även Gynekologen i Askim. Den var riktigt bra. Där kände jag såhär wow. Annars är jag ganska självkritisk. Men där kunde jag känna att, ja men det där gjorde jag bra.

När Hänt pratar med Leif Andrée är han mitt uppe i förberedelserna inför premiären av monologen Så var det av nobelprisvinnaren Jon Fosse, som har premiär på Stadsteatern om två veckor. För den har han just nu lagt allt annat åt sidan.

– Jag lever med texten dygnet runt. Det är en väldigt svår text. Jag har släppt allt åt sidan. Jag är inte en människa. Jag umgås inte med någon. Jag gör ju inte mat. Mina två fina söner får göra mat här hemma.

Leif Andrée om pengaproblemen: ”Jag skulle behöva en god man”

Med otaliga roller i bagaget, både på teaterscenen och på vita duken, har Leif Andrée tjänat bra med pengar på sitt skådespeleri. Men enligt honom själv har han haft en vana att göra av med pengarna så fort de kommit in på kontot.

– Jag har varit urusel på att hantera pengar. Riktigt, riktigt dålig. Ett skräckexempel på det, berättar Leif skämtsamt för Hänt.

Leif beskriver sig själv som lite av en "shopaholic" som ofta spenderar sina pengar på livets goda – men ofta spontant och utan eftertanke.

– Jag är ju en slösare. Jag skulle behöva en god man. Jag skulle behöva någon som höll i mig. Jag är liksom shopaholic. Jag har aldrig sparat en krona. Så fort det har kommit pengar så har jag lagt ut det på familjer med resor och roligt och lyxvaror som oxfilé, hummer och ostron.

Leif medger att han har en slags "det löser sig"-inställning till sin ekonomi. Samtidigt erkänner han att han är slarvig när det gäller att betala räkningar, vilket ibland fått tråkiga konsekvenser.

– Det har hänt någon gång att de har stängt av telefonen till exempel, berättar Leif.

”Att skilja sig är värre än att dö”

Leif gifte sig med exfrun Sofia Artin år 1993, och tillsammans fick de tvillingsönerna Stellan och Victor som i dag hunnit bli 22 år gamla. Men efter 30 år tillsammans valde Leif och Sofia att gå skilda vägar – en separation som Leif fortfarande sörjer.

– Det finns ett uttryck som heter; ”att skilja sig är värre än att dö”. Det är svårt att skilja sig i den här åldern. Jag vet flera män som jag känner som har skilt sig och det tar många år. Nu är det här fem år sedan. Jag har fortfarande inte kommit över det, säger Leif och fortsätter:

– Lite grann har jag kommit över det. Jag har insett fakta, men jag är lite trögtänkt. Det sitter hårt inne. Framför allt när man fortfarande älskar en människa.

Det är livet med hans tidigare hustru som han har svårast att gå vidare från.

– Man måste på något sätt acceptera att det som har varit har varit. Det är mest det som är lite svårt. Jag har svårt att släppa mitt gamla jag. Jag har svårt att släppa mina gamla rutiner. Och det med min före detta kära hustru, berättar Leif och fortsätter:

– Jag kan vakna på nätterna och tro att hon ligger där. Nej, men hon ligger inte där. Så det är på den nivån.

Det är framför allt de små stunderna i vardagen han saknar mest.

– Det här lilla enkla, den här enkla beröringen. Någon som håller ens hand när man går och promenerar bort till konserten i Katarina kyrka. Det där enkla saknar jag.

Är du intresserad av att eventuellt börja dejta lite?

– Jo visst, men det finns ju en rädsla där också.

Vad är det som känns läskigt?

– Jag är 67. Hur gör man? När man har varit gift i 30 år, hur fan gör man liksom? Ska man köpa med sig en ros när man går på krog? Men det är klart, jag är ju en romantiker.

Leif Andrées svåra tid: ”Väldigt deprimerad”

Åren efter skilsmässan har varit tuffa för Leif. Känslorna över separationen, i kombination med gamla obearbetade känslor, har påverkat honom starkt.

– Jag har känt mig väldigt deprimerad. Ja, det har jag gjort. Jag har känt mig deprimerad.

Leif berättar att han fått antidepressiv medicin utskriven, men att han ännu inte vågat börja ta den på grund av oro för biverkningar. Innan han börjar vill han prata med sin läkare och sin nya terapeut som han snart ska börja träffa.

Skulle du säga att du är deprimerad just nu?

– Nej, inte så jättefarligt. Lite grann. Det är därför jag ska börja terapi om två veckor. Jag har fått en ny terapeut som jag ska gå till. Det är vi efter premiären. Jag har inte tid innan. Och jag ser fram emot det. Gud vad skönt.

Lämnar innerstan: ”Det är ett jättetrevligt område”

Efter 30 år i sekelskifteslägenhet vid Mariatorget på Södermalm är det i höst dags för Leif Andrée att påbörja ett nytt kapitel. Han har nu bestämt sig för att lämna innerstan för förorten.

– Jag har beslutat mig för att åka och köpa en liten två eller trea i Skarpnäck. Dit ska jag flytta. Det är ett jättetrevligt område. Massor av människor och det är 19 minuter tunnelbana till T-centralen. Och det är jättefina lägenheter.

Just nu går all Leifs energi åt att fokusera på den stundande premiären av monologen på Stadsteatern, men efter den kommer han få mer tid över.

I höst ser han fram emot att flytta, skapa ett nytt liv, må bättre – och kanske även träffa någon ny.

– Ska jag vara riktigt personlig så ser jag fram emot att flytta och skapa ett eget hem, att skapa någon ny tillvaro, berättar han.

– Jag ser också fram emot att må bättre, både fysiskt och psykiskt. Sen ser jag fram emot att någon gång möta någon ny.

FOTO: TT