Konstiga saker som händer i Sverige klockan 15 på julafton
Originalet av “Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sändes för första gången i USA 19 december 1958. Drygt två år senare, på julafton 1960, var det premiär i Sverige.
Sedan dess har den tecknade timmen verkligen varit här för att stanna. Vissa delar har försvunnit, andra har tillkommit, men programmet drar fortfarande miljonpublik. Rekordåret 1997 såg 4,3 miljoner programmet – i fjol låg siffran på 3,7 miljoner. Vanligtvis är det bara Melodifestivalen och Eurovision song contest som brukar ha fler tittare.
I utländsk media brukar traditionen med jämna och ojämna mellanrum beskrivas som bisarr.
“Gud förbjude att du spelar in programmet”, skrev Daily Mail om fenomenet i en artikel från 2014.
Men visste du att Kalle Anka och hans vänner faktiskt påverkar hela det svenska samhället?
Mellan klockan 15 och 16 på julafton sjunker antalet larm till SOS Alarm. Där brukar fenomenet beskrivas som “Kalle Anka-effekten”.
– Man tror inte att det är sant. Det finns en så otroligt stark tradition att samla familj och vänner och sitta ner just då, vilket säkerligen leder till att färre akuta händelser sker under ”Kalle Anka-timmen”. Efter klockan fyra får man även en del samtal där folk säger att de har väntat till efter programmet med att ringa 112, säger Niclas Eriksson, operatör vid SOS Alarm, i ett pressmeddelande.
I fjol minskade minskade antalet larmsamtal med 11 procent jämfört med de tre närmaste timmarna före och efter. År 2013 minskade samtalen med hela 26 procent.
Även teleoperatörerna märker av en slags “Kalle Anka-effekt”.
Enligt Telenor minskade mobilsurfandet mellan klockan 15 och 16 på julafton 2016 med 28 procent. Efter programmet återgick trafiken nästan till normala nivåer.
– Mobilanvändningen ökar varje år i Sverige, men Kalle Anka är fortfarande en anledning för oss att lägga undan mobiltelefonen, säger Magnus Österholm, Telenors nätexpert, i pressmeddelandet.
Han förväntar sig att se samma effekt i år.
– Inte under någon annan timme på året ser vi denna plötsliga och massiva dipp i mobilanvändandet som sen återgår till normala nivåer, det är ett unikt beteende.
Artikeln publicerades först på Allers och är skriven av Helena Sjögren.