ExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivtExklusivt
TRENDAR JUST NU!Hänt ExklusivtFarmen 2024Mästarnas Mästare 2024Kändisintervjuer du vill seMasked singerRobinson

Varför blir nästan inga svenska tonårstjejer gravida längre?

25 maj, 2021 
https://image.hant.se/image-7520966?imageId=7520966&width=1320&height=1320&cropw=100&croph=69.31&x=0&y=9.9
Gustav Motte
Aldrig har så få tonåringar fött barn i Sverige.
Aldrig har så få tonåringar fått barn i Sverige.
Aldrig har så få tonåringar fött barn i Sverige.
Från över 6 000 barn födda av tonårsföräldrar på 1970-talet, till rekordlåga 515 barn i dag.
Varför? Preventivmedel och en vilja komma ut i vuxenlivet menar professorn Gunnar Andersson.
– Det blir mer och mer välplanerat, säger professorn i demografi till Hänt.
Annons

Videon kunde inte hittas

Rekordfå tonåringar föder barn i Sverige. En trend som hållit i sig länge. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB föddes det 6 203 barn av föräldrar 19 år, eller yngre år 1973. Under 2020 var siffran väldigt mycket lägre, det föddes nämligen endast 515 barn av samma åldersgrupp.

En dramatisk minskning, vilket SVT var först med att rapportera om. Enligt tv-kanalen som sammanställt statistik från SCB, samt Socialstyrelsen var omkring 15 procent av förstföderskor tonåringar 1973, medan siffran i dag ligger omkring 1-2 procent.

Varför denna dramatiska minskning?

– Det är en långtgående trend. Det bottnar från 1960-talet med riktigt tidiga födslar. Sedan dess har födslar varit allt mer senarelagda, säger professor Gunnar Andersson till Hänt.

Gunnar Andersson leder arbetet på Stockholm University Demography Unit, SUDA.



Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet. Han forskar om frågor som rör befolkningsstatistik. Han leder arbetet på Stockholm University Demography Unit, SUDA. Han har bland annat tidigare forskat om fertiliteten i Norden.

– När det gäller det allra yngsta tonåringarna, så har andelen oplanerade födslar minskat mer och mer. Sedan mitten på 1960-talet har vi haft moderna preventivmedel. Sen har vi någorlunda koll på vår reproduktion i Sverige, säger professorn som jämför oss med USA.

– I USA har man haft väldigt mycket tonårsgraviditeter. Men det minskar där med genom att familjebildningen blir allt mer välplanerad och man får barn senare i livet. Så det är två olika processer som gör att allt färre inte skaffar barn i tonåren, säger Gunnar Andersson.

Annons




Förklaringen: Preventivmedel och familjeplanering

Första p-pillret introducerades 1960 i USA och kom till Sverige 1964. Andra preventivmedel, såsom spiral blev också tillåtna i Sverige i mitten av 60-talet. På 1970-talet började även fri abort tillåtas i Sverige. Olika faktorer som kan förklara minskningen av barn födda av föräldrar i tonåren.

Preventivmedlet p-piller kom till Sverige 1964.

– Mitten på 60-talet kom det moderna preventivmedel. I Sverige har man tillgång till preventivmedel. Till skillnad då från i USA där det var mer skambelagt och man låtsas att ungdomarna inte ska ha sex. I Europa har man en mer realistisk inställning, säger Gunnar Andersson.

En annan förklaring är att i Sverige föder man barn allt senare i i livet.
– Det hör ihop med att man först vill göra andra saker. Man vill etablera sig i vuxenlivet först, både med utbildning och karriär innan man vill skaffa barn, berättar professorn och fortsätter.

– Det går även bättre för de barn med mogna föräldrar. Man kan inbilla sig att det är något rationellt i besluten, säger Gunnar Andersson till hänt.

Foto: Sofia Sabel/Bildhuset/TT, Matthias Schrader och Kallestad, Gorm

Annons