Politikernas hjärtefrågas sågas totalt – stjärnadvokaterna förklarar

De borgliga partierna vill göra det olagligt att vara med i kriminella gäng.

Foto: TT
Flera svenska riksdagspartier vill göra det olagligt att vara medlem i kriminella gäng, men svenska jurister menar att det är fel väg att gå. Det rapporterar Aftonbladet.
Rånare stjäl juveler för 20 miljoner på bara 22 sekunder
0:35

Efter reklamen: Rånare stjäl juveler för 20 miljoner på bara 22 sekunder

(0:35)

Slå på ljud

Sverigedemokraterna (SD) är ett av de riksdagspartier som länge drivit frågan om att införa förbud mot kriminella nätverk. De vill alltså göra det olagligt att vara gängmedlem, vilket de menar är den insats som skulle ha störst inverkan på skjutvåldet i Sverige. Och SD är inte ensamma om att tro att en ny lag skulle göra skillnad. Moderaterna (M) har också lyft frågan vid ett flertal tillfällen och Kristdemokraterna (KD) har visat sitt stöd för förslaget. Men hur ser egentligen rättsväsendet på en ny lag mot gängmedlemskap?

"Ingen som har medlemsregister"

Flera experter som Aftonbladet har pratat med är tveksamma till lagförslaget. En av dem är stjärnadvokaten Johan Eriksson som bland annat varit försvarsadvokat åt terroristen Rakhmat Akilov som genomförde terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017.

Johan Eriksson, advokat.

Johan Eriksson är en av Sveriges mest kända försvarsadvokater.

FOTO: Lars Pehrson/SvD/TT

– Alltså, vem är med i ett gäng? Vad är ett gäng? Är det fem killar som bor i samma hus i en förort? Det är nog ingen som har något medlemsregister, säger Johan Eriksson till Aftonbladet.

Han menar att alla som arbetar med juridik förstår att det blir bevissvårigheter, men Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Tobias Andersson menar att det är rätt väg att gå.

– Genom en sådan åtgärd hade vi i betydligt högre utsträckning kunnat komma åt samtliga gängkriminella redan innan de hinner begå allvarligare brott – inte minst mord med skjutvapen, berättar Andersson för Aftonbladet.

"Ett slag i luften"

Ytterligare en tveksam röst är kammaråklagare Jessica Wenna som även hon menar på att en sådan lagstiftning kräver en definition av vad ett gäng är.

– Att formulera och definiera, spontant känns det väldigt svårt. Också att träffa rätt i formuleringen så man bara får med det man vill och ingenting annat. Det finns en stor risk att det bara skulle bli ett slag i luften, förklarar Jessica Wenna.

Jessica Wenna, kammaråklagare.

Jessica Wenna, kammaråklagare i Västerås, tror att en sådan lagstiftning kan bli svår att få till.

FOTO: Henrik Montgomery/TT

Även Christin Chi, kammaråklagare vid åklagarmyndighetens utbildningscentrum, är inne på samma spår när Aftonbladet pratar med henne.

– Gällande gäng med strukturer, som till exempel Bandidos och Hells Angels, kanske det skulle gå. Men i dag finns så många andra mindre gäng och nätverk. Är man med i samma gäng om man finns på samma foto? Om man umgås? Det blir jättesvårt att bevisa, säger hon till tidningen.

Danmark och Italien är redan där

Denna typ av lagstiftning finns redan i flera europeiska länder som till exempel i Danmark och i Italien. Advokat Johan Eriksson kan förstå tanken bakom politiken, men ser det mer som ett sätt för partierna att plocka poäng hos väljarna:

– Man tänker säkert att det skulle vara ett enkelt sätt att bli av med unga medlemmar i gäng. Men om vi tittar tillbaka de senaste fem åren så har vi i Sverige redan ägnat åt oss straffskärpningar i en våldsam takt, säger han till Aftonbladet och menar att vi ändå ser en ökning av gängvåldet.

På frågan om han ser lagförslaget som symbolpolitik svarar han tveklöst ja.

FOTO: Lars Pehrson/SvD/TT, FOTO: Henrik Montgomery/TT

FRÅN FÖRSTASIDAN