Rysslandsexperten: Persson och Reinfeldt ignorerade hoten

Experter kunde redan för länge sedan förutse möjligheten att Vladimir Putin går till väpnat angrepp mot ett annat land. Men dessa varningar togs aldrig på allvar, skriver Jan Leijonhielm, tidigare projektledare för Rysslandsanalys på FOI, på DN Debatt.

Enligt honom är det främst den socialdemokratiska statsministern Göran Persson som gjort sig skyldig, men även Moderaternas Fredrik Reinfeldt.

”Den politiska oviljan att åter lägga mycket stora summor på försvaret, efter en period där försvarsbudgeten betraktades som en alltid tillgänglig mjölkko, var mycket stor”, skriver Leijonhielm.

ANNONS: Passa på – ett riktigt schysst elavtal! 0 kronor i månadsavgift i 9 månader och en öresrabatt på det rörliga elpriset som motsvarar 7,5 öre/kWh inklusive moms. Ingen bindningstid, ingen uppsägningstid. Läs mer hos Skellefteå Kraft (Extern Länk)

”Ryssland kommer att fortsätta vara en aggressic och oberäknelig aktör”

Det var i slutet av 90-talet som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, fick i uppgrad att göra en bedömning av det ryska hotet på lång sikt. Perioden experterna skulle förhålla sig till var tio år.

Slutsatserna var tydliga. Jan Leijonhielm skriver att det stod klart redan då att Ryssland inom tio år skulle bli ett tilltagande hot mot resten av världen.

”De vartannat år återkommande rapporterna på samma tema föredrogs för riksdagens utrikes- och försvarsutskott, för försvarsberedningar och för statsråd. Rapporterna hade alla i princip samma budskap: Ryssland kommer att fortsätta vara en aggressiv och oberäknelig aktör med ökande militär förmåga”, skriver Leijonhielm.

Trots varningarna var det ingen av de dåvarande statsministrarna som ens ryckte på axlarna.

”Ingen hade något att invända mot analysen, men någon reaktion kunde inte förmärkas, den svenska nedrustningen fortsatte.”

Göran Persson och Fredrik Reinfeldt var inte villiga att satsa

Experterna på FOI stod inte heller ensamma i sin bedömning. Även Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must gjorde samma bedömning.

Jan Leijonhielm skriver i sin debattartikel att anledningen till att varningarna inte togs på allvar var den politiska oviljan att satsa de pengar som krävdes. Istället fortsatte de svenska regeringarna rusta ned försvaret.

Leijonhielm avslutar med att argumentera för att Sverige borde införa en nationell säkerhetsrådgivare. Detta för att partipolitiken inte ska påverka bedömningen av säkerhetshot. Rysslandsexperten tar det även ett steg längre och skriver att Sverige borde skapa en underrättelsetjänst.

FOTO: Martin Nauclér/TT/Henrik Montgomery/TT