Patric Nilsson adopterade Adrian, 8, – berättar nu om motgångarna

Patric Nilsson

Patric Nilsson fick grönt ljus att adoptera för flera år sedan.
Men processen var lång – och Patric stötte på flera hinder på vägen innan sonen Adrian var hemma i Sverige.
– Vi blev pappa och son direkt, säger han till Hemmets Journal.

Patric Nilsson, 42, ville ha barn redan när han var 20 år gammal. När förhållandet som han var i tog slut, började han leta efter andra vägar att skaffa barn. Han beslutade sig för att adoptera från Indien och för drygt fem år sedan sattes en långdragen process i rullning.

Han kämpade med byråkratin, utredningar, undersökningar och diverse tester. När adoptionscentrumet godkände hans adoptionsansökan tog det flera år innan han fick hem sonen Adrian, 8.

Uppskjutna resor till barnhemmet, beläget i närheten av staden Bangalore, varvades med en coronapandemi som kom i vägen.

Patrics kamp: ”En psykisk stress”

Först i oktober förra året kunde han flyga till New Delhi för att möta upp sin son. Efter att ha lämnat ett negativt coronatest trodde Patric att allt var klart, men då kom ett ytterligare förhinder: han testades positivt på ett andra coronatest.

– Det var en chock. Jag blev rätt förstörd och ringde några vänner i Sverige. Det här var verkligen det sista jag behövde. Dessutom var det en psykisk stress. Jag satt helt isolerad på hotellrummet och visste inte hur sjuk jag skulle bli, säger Patric Nilsson till Hemmets Journal.

Patric fick hålla kontakt med Adrian via videolänk från hotellrummet. Han var även rädd att Adrian skulle förlora tillit till honom, då han återigen tvingades vänta på sin pappa.

Inger Nilsson och Patric Nilsson

Inger Nilsson och Patric Nilsson på Bebas Gatsby-party på Grand Hotel Saltsjöbaden.

Hans Shimoda/TT

"Vi blev pappa och son direkt”

På grund av pandemin fick Patric veta att Adrian inte fick flyga till honom New Delhi. I stället behövde Patric ta sig till Bangalore. Han fick vänta på en flygplats i staden, då han inte kunde åka till barnhemmet på grund av coronapandemin.

Pappersarbetet som skulle lösa Adrians utresetillstånd dröjde och de fick bo på ett hotell i New Delhi i flera veckor innan de äntligen kunde sätta sig på planet till Sverige, fem veckor senare än beräknat.

– Vi blev pappa och son direkt. Covid hade stoppat oss i ett år. Men på ett sätt var det bra, för vi hade i lugn och ro fått bygga upp en relation via datorn, säger Patric till Hemmets Journal.

Barnhemmets lugnande besked

Det skulle dock visa sig att covid skulle komma med ytterligare bekymmer för familjen. Patric drabbades av postcovid och tvingades sjukskriva sig från jobbet. Flera personer i hans närhet hjälpte honom att ta hand om Adrian.

Återigen drabbades han av oro att det skulle påverka deras relation. Han hade gått kurser och fått berättat för sig hur viktigt det var med anknytning den första tiden. Lyckligtvis fick han lugnande besked från både socialförvaltningen och av en man på barnhemmet som Adrian bott på.

– Han sa: "Men kära du, det är ni i västvärlden som tänker så och har skapat det. Här ser det sällan ut så, utan barn kan lika gärna bo med en moster, kusin eller vän till familjen. Så tänk inte på det."

Paret adopterade pojken med svåra sjukdom som deras första son

”Jag kan få biologiska barn”

Patric Nilsson har tidigare pratat om hur svårt det är att adoptera ett barn som ensamstående, eller självstående som han gärna vill kalla det, pappa.

– Jag tycker att alla kontroller som är till för barnens bästa är bra. Det får gärna ta jättelång tid, det gör ingenting, men man måste förenkla processen och förenkla synsättet och titta på det som en möjlighet för jättemånga människor som kanske inte kan få biologiska barn, och se till så att det kanske inte är så komplicerat, sa han i en intervju med Malou efter tio 2017.

Han adopterades själv från Indien när han var tre månader gammal och växte upp i Varberg. Att adoptera ett eget barn har alltid legat honom varmt om hjärtat.

– För mig har adoption varit och är en jättebra möjlighet. Jag tycker ibland att det kommer på sjätte och sjunde plats när man pratar om att skaffa barn och inte kan få biologiska barn. Det kan väl komma upp på pallen litegrann, känner jag. Det har alltid varit mitt första val. Jag kan få biologiska barn och har inte stängt den dörren heller.

Patric Nilsson

Patric Nilsson har tidigare medverkat i Malou efter tio och pratat om svårigheterna att adoptera som ensamstående man.

TV4

Så är livet med sonen Adrian

Adrian har bott i Sverige i mindre än ett år, men pratar redan svenska med barnen på skolan där han går. Patric och Adrian blandar mellan svenska och engelska i hemmet och har inga problem med att förstå varandra.

– Det beror på att Adrian bara pratade engelska tidigare. Att blanda svenska och engelska har blivit vårt sätt att kommunicera. Med andra människor pratar han bara svenska, säger Patric till Hallands Nyheter.

Under sjukdomsperioden har Patric fått ovärderligt stöd från sina föräldrar. Adrian har också fått tid att bekanta sig med sin farmor och farfar.

– Den som är ensamstående och funderar på att adoptera måste inse att finns många utmaningar. Jag är bra på att fixa ihop vardagspusslet, men det är periodvis jättejobbigt när jag tänker på att det kan hända mig något som gör att jag inte kan ta hand om mitt barn.

LÄS OCKSÅ: Pappan Ray hyllas för heroiska insatsen – räddade livet på döttrarna

LÄS OCKSÅ: Tonåringen Justin klädde sig i balklänning – LinkedIn tog bort bild

Foto: Karin Törnblom/TT, TV4, Hans Shimoda/TT

SENASTE NYTT!