Myndighet: "Oerhört svårt" att nå klimatmål

Myndighet: "Oerhört svårt" att nå klimatmål

Regeringen meddelar att reduktionsplikten sänks till sex procent för både bensin och diesel vid årsskiftet. Arkivbild.

Berit Roald/NTB/TT
Det blir svårt för Sverige att klara klimatmålet för transportsektorn med sänkt reduktionsplikt. Det är Naturvårdsverket och Energimyndigheten överens om.
Hur utsläppsökningen ska kompenseras är fortfarande oklart.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka reduktionsplikten – inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel – till sex procent 2024. Nivån ska gälla mandatperioden ut och kommer att innebära ökade utsläpp av koldioxid.

Med sänkt reduktionsplikt blir det svårare att nå de klimatmål som riksdagen och EU har för Sverige till 2030, framhåller Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket.

– Transportsektorn är en väldigt stor källa till klimatutsläpp för Sverige, säger han.

Etappmålet till 2030 som gäller inrikes transporter kommer i princip vara utom räckhåll med den reduktionsplikt som Tidöpartierna vill ha, enligt Nyström.

– Det blir oerhört svårt i praktiken.

"Viktigt styrmedel"

Energimyndigheten har inte räknat på vad det nya förslaget innebär i ökade utsläpp av växthusgaser. Men förra året avrådde myndigheten från en kraftig sänkning av reduktionsplikten.

– Vår bedömning är att reduktionsplikten är ett viktigt styrmedel för att nå klimatmålen, och då specifikt etappmålet för transportsektorn till 2030, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

– Om man nu lägger fram ett förslag på sänkt reduktionsplikt kommer det att försvåra att nå klimatmålen, om man inte lägger fram andra styrmedel och åtgärder för motsvarande utsläppsminskningar.

Hittills har regeringen inte kommit med några detaljer om hur man tänker kompensera för utsläppsökningen. Men klimatmålet för trafiken till 2030 ligger fast, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i söndagens partiledardebatt.

– Det är absolut viktigt, sade Kristersson.

TT har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), men hon är bortrest och inte tillgänglig för en intervju.

"De svenska klimatmålen ligger fast och nyckeln till klimatomställningen är att öka Sveriges fossilfria elproduktion", skriver Pourmokhtari i en kommentar.

Många bensinbilar

I dag rullar drygt 4,5 miljoner bilar på svenska vägar som bara går att köra på bensin och diesel. Nyström framhåller att det finns två sätt att minska utsläppen från dem: antingen blanda in biodrivmedel med hjälp av reduktionsplikten, eller se till att de helt enkelt inte körs. Det sistnämnda har inte varit aktuellt i debatten, konstaterar Nyström.

Även om varenda bil som säljs från 2024 skulle vara eldriven så går det ändå inte att nå klimatmålen till 2030 om reduktionsplikten ligger kvar på en låg nivå, enligt myndigheternas beräkningar.

– Den stora merparten av alla bilar på vägarna är bensin- och dieseldrivna. Det är ett faktum som vi inte kommer ifrån, och som politiken inte kan kompromissa bort, säger Nyström.

Möjlig kompensation

Det finns flera möjliga sätt att kompensera för den utsläppsökning en sänkt reduktionsplikt orsakar. Frågan är om det räcker för att nå klimatmålen.

Ett sätt är att köpa utsläppsrätter av andra EU-länder. Det är dock en osäker väg, enligt Nyström. Dels är det ännu oklart vad det skulle kosta, dels är det inte klart i vilken omfattning länder kommer kunna sälja utsläppsrätter.

Ett annat sätt är att öka inlagringen av kol i skog och mark mer än de nivåer EU beslutat om för Sveriges del. Det ser dock ut att bli svårt, enligt Nyström, eftersom trenden snarare går åt fel håll på grund av bland annat den höga avverkningstakten.

– Det är nog en stängd väg i praktiken.

FRÅN FÖRSTASIDAN