Höjda bensin- och dieselpriser efter nytt EU-beslut: ”Slår igenom mer”

Priset för diesel och bensin är redan högt men efter ett nytt EU-beslut kan priserna nu höjas ännu mer framöver.

Det nya EU-beslutet innebär att EU bestämmer hur stora utsläpp som får ske från vägtransporter och uppvärmning av byggnader. Utsläppen regleras genom köp och sälj av utsläppsrätter där exempelvis drivmedelsföretag måste köpa utsläppsrätter på auktion.

ANNONS: Passa på – ett riktigt schysst elavtal! 0 kronor i månadsavgift i 9 månader och en öresrabatt på det rörliga elpriset som motsvarar 7,5 öre/kWh inklusive moms. Ingen bindningstid, ingen uppsägningstid. Läs mer hos Skellefteå Kraft (Extern Länk)

Naturvårdsverket varnade redan i fjol

Och när drivmedelsbolagen tvingas betala för rätten att släppa ut utsläpp kommer de att höja priserna på bensin och diesel för att täcka de ökade kostnaderna, skriver Dagens Nyheter. Naturvårdsverket varnade redan i fjol för att det nya EU-beslutet, som ska införas 2027, innebär högre drivmedelspriser i Sverige.

Regeringens beslut kan höja priset ytterligare

Hur stora prisökningar det blir är svårt att säga i dagsläget. Men någonting som påverkar är halten av biobränslen i drivmedlet. Ju mindre utblandning med biobränslen i bensinen och dieseln desto mer kommer drivmedelspriset att höjas.

Och att sänka halten biobränslen i Sveriges drivmedel är just vad den nya regeringen vill göra. De vill sänka halten till 6 procent från dagen 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

– Om man har mindre biobränslen och mer fossilt kommer utsläppshandeln slå igenom mer på bränslepriset, säger Daniel Engström-Stenson, handläggare på klimatenheten på Naturvårdsverket.

Klimatminister Romina Pourmokhtaris svar

Enligt en grov uträkning som Dagens Nyheter har gjort skulle det nya EU-beslutet i kombination med en biobränsleutblandning på 6 procent leda till att priset på både bensin och diesel ökar med en krona per liter.

Klimatminister Romina Pourmokhtari har dock lugnande besked.

– Vi har möjligheten att utvärdera om vi behöver justera i våra nationella styrmedel för att hitta en bra balans mellan effektiv prissättning av koldioxid och rimliga slutpriser för konsumenter och företag, skriver hon.

FOTO: Naturvårdsverket/TT