Emma Frans avslöjar skräckförlossning – berättar om rädslan

Emma Frans, 41, forskaren i medicinsk epidemiologi som vi har kunnat följa i morgonsofforna, inte minst under pandemin, berättar nu om sin skräckförlossning. Hon skulle föda sitt första barn och hade förberett sig på bästa vis. Ändå slutade det med ett akut snitt och dottern Klara fick en stroke.

– Det var en tid av avgrundsdjupt mörker. Oron gnagde – skulle Klara få långsiktiga problem? Skulle jag någonsin höra henne säga “Mamma, jag älskar dig?“, säger Emma Frans till Ica-kuriren

Dottern föddes med en lätt CP-skada. Men hjärnan har lyckats kompensera, och idag är hon som vilken 14-åring som helst. Hon går i vanlig skola, pratar helt normalt och åker ifrån mamma i skidbackarna. I många år levde hon och maken i ovisshet om hur det skulle bli. Men CP-skadan märks knappt utåt.

– Hon är lite stel i ena fotleden, men lever ett helt normalt liv på alla vis.

Är aktuell med ny bok

Emma Frans är nu aktuell med sin femte bok “Expertparadoxen – ska jag alltid lyssna på forskarna”, en guide för att kunna navigera bland alla tyckare, experter, vetenskapsmän – vad som allmänt är sanning eller “fake facts”.

– Vi behöver lära oss hur vi ska förhålla oss till experter. Kanske extra aktuellt och viktigt just nu, menar Emma Frans och refererar till coronapandemin, där mycket handlat om forskare och spekulationer och vad som visade sig vara rätt och fel.

– Allmänheten hade ibland lite väl höga förväntningar på experter och vad man skulle kunna förutsäga i en situation där det fanns väldigt begränsat med kunskap. Man hade inte hunnit forska på det här viruset, ändå skulle man på något sätt kunna se i framtiden, säger Emma Frans till Må bra.

Emma Frans tycker att allmänheten generellt har ett högt förtroende för experter.

– Det är på många sätt är väldigt bra, men problemet är att det ibland finns personer som använder fina titlar eller det höga förtroendet nästan som en härskarteknik.

”Att vara överdrivet skeptisk …”

Samtidigt understryker hon att det är viktigt att inte vara allt för kritisk.

– Att vara sunt skeptisk handlar om att faktiskt köpa en bra förklaring. Att vara överdrivet skeptisk kan orsaka skador på både individ- och gruppnivå. Till exempel om man inte tror på det läkarna eller forskarna säger, eller inte tar ett vaccin trots att det bevisligen är effektivt.

Extra

Nya spår i Madeleine McCann-fallet – polis bär ut bevis i bruna påsar

Vad lärde vi oss då av pandemin?

– När det finns ett tydligt mål, gott om resurser och när alla världens smarta människor jobbar i samma riktning – så går det att lösa stora omfattande problem. Då fick vi ett vaccin, mycket snabbare än jag trodde, säger Emma till Ica-kuriren.

– Det tycker jag är hoppingivande inför andra stora kriser som mänskligheten står inför.

Emma är besviken över att pandemins stora frågor helt försvann under valrörelsen.

– Om sjukvården, äldreboendena, om utanförskapet… ingen pratade längre om det. Istället var det makropolitik och energipriser. Det tycker jag var sorgligt.

FOTO: TT/Arkiv