Thedéen: Kronan är undervärderad

Thedéen: Kronan är undervärderad

Riksbanken höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till 3,00 procent

Johan Hallnäs
Riksbankschefen Erik Thedéen fortsätter att beskriva kronan som för svag och bekräftar att det kan bli en höjning till av styrräntan i april, kanske med 50 punkter (0,50 procentenheter).
– Om kronan försvagas är det besvärande för oss när vi ska få ner inflationen, säger han i Ekots lördagsintervju.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Den försvagade kronan är en av flera faktorer som just nu ställer till det, enligt riksbankschefen. Det gör att importpriserna blir högre.

– Vi har inget växelkursmål. Men jag menar på att kronan är undervärderad och Sveriges ekonomi – inte minst inflationsutvecklingen – skulle må bra av att kronan blir starkare, säger Erik Thedéen.

Han fortsätter även att lyfta fram skäl till varför kronan borde vara starkare än vad den är.

– Vi har haft en högre tillväxt än euroområdet de senaste åren. Vi har ju låg statsskuld. Vi har en välutbildad befolkning. Så det finns mycket som talar för Sverige jämfört med många länder i euroland, säger han.

Besvärligt läge

Han beskriver samtidigt läget för svensk ekonomi som besvärligt, med negativ tillväxt och hög inflation.

– Det är klart, det är ingen bra kombination. Vi tänker ju oss att vi ska kunna sänka räntor när ekonomin går dåligt. Men nu tvingas vi höja räntor för att vi har hög inflation, säger Erik Thedéen.

Riksbanken har redan höjt styrräntan från 0 till 3 procent på nio månader, vilket bland annat mer än fördubblat de rörliga boräntorna. Det har också bidragit till att trycka bostadspriserna nedåt.

Räntehöjningarna har bland annat slagit hårt mot konsumtionen och bygginvesteringar och bidragit till att svensk ekonomi började krympa under fjärde kvartalet i fjol – och väntas fortsätta nedåt en bit in i 2023 också.

Riksbanken siktar på inflationsmålet på 2 procent enligt måttet KPIF – där effekten för boräntor räknats bort. I januari låg KPIF-inflationen på 9,3 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt steg den underliggande inflationen – där även energipriser räknats bort – till 8,7 procent.

– Vi fick ett sämre utfall för januariinflationen och det var ju inte bra, säger Thedéen.

– Det gick i fel riktning, tillägger han.

Han säger att det även är en bred inflationsuppgång, vilket gör den svårare att bromsa.

Koppling mellan växelkurs och inflation

Thedéen har redan flaggat för att det blir räntehöjningar på 25–50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) i april även i Sverige. Han bekräftar nu denna bild av läget.

– Vi ska ligga på den ränta som för inflationen tillbaka till 2 procent. Det är vårt mål. Vi har inget annat mål, säger han.

Han tillägger att en lägre ränta i Sverige än i euroområdet skapar en risk för att kronan försvagas ytterligare, vilket i sin tur kan förvärra inflationsproblemet.

– Det finns en koppling mellan växelkurs och inflation, säger Thedéen.

– Den kopplingen kanske kan vara starkare nu när den (kronan) har varit svag så länge, tillägger han.

Inför nästa räntebesked den 26 april hinner det komma ytterligare två svenska inflationsrapporter från SCB – för februari och mars.

FRÅN FÖRSTASIDAN