Inkomstklyftor ökar brett

Inkomstklyftor ökar brett

Många får vända på slantarna. Arkivbild.

Henrik Montgomery/TT
Fler hushåll har blivit relativt fattigare. Samtidigt har fler rika dragit ifrån.
I tre av fyra kommuner har andelen hushåll med låg ekonomisk standard blivit större under perioden 2015–2021, enligt en sammanställning av Statistiska centralbyrån (SCB).

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Andelen hushåll med låg ekonomisk standard har under tidsperioden ökat med lite mer än en halv procentenhet till 14,2 procent. Samtidigt har andelen med hög ekonomisk standard ökat lika mycket till 5,7 procent.

"I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner", säger Johan Lindberg, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.

SCB definierar låg ekonomisk standard där ett hushålls inkomst är mindre än 60 procent av medianvärdet (det mittersta värdet i befolkningen). Med hög ekonomisk standard menas dubbelt så hög inkomst som medianhushållet.

Generellt växer grupperna med låg ekonomisk standard mer än de med hög standard. Mest ökade andelen relativt fattiga i Hällefors kommun, från 19 till 26 procent.

Största inkomstskillnaderna finns på Lidingö och i Danderyd, mätt med den så kallade ginikoefficienten. Det är ingen skillnad gentemot 2015.

Siffrorna bygger på hushållsinkomster exklusive kapitalvinster, såsom vinster från aktie- och bostadsförsäljningar.

FRÅN FÖRSTASIDAN