Bonde-Leonoras rädsla på BB: "Mitt barn inte mådde bra"
TV4-profilen Leonora Vilhelmsson, 41, söker kärleken för andra året i rad i kärlekssåpan Bonde söker fru. Förra säsongen av programmet var Leonora Vilhelmsson bara med i två avsnitt innan hon hoppade av, men gjorde ändå ett stort intryck på tv-tittarna.
I år syns Leonora Vilhelmsson i Bonde söker fru – kärlek för alla, som sänds i TV4 Play, där hon under några veckor dejtar sina brevskrivare på Siggesta gård, utanför Stockholm, för att se om någon av dem kan vara den rätta.
Leonora har sedan tidigare en dotter, Mollie, som i helgen fyllde åtta år. I ett känslosamt inlägg på sin blogg beskriver Leonora Vilhelmsson hur hon tog en springtur och fick minnen från dagen då Mollie föddes.
“Jag sprang och bilder for förbi mej när personalen berättade för mej att mitt barn inte mådde bra och att dom var tvungna att sätta igång förlossningen, när jag spydde rakt ut i korridoren. När jag svettades och baddades med kalla handdukar av tant N och min mamma. När jag kämpade mot smärtan och utmattningen i timmar. Jag var helt orädd samtidigt som jag var livrädd, jag balanserades på den tunnaste tråden någonsin“, skriver Leonora Vilhelmsson.
Hon fortsätter:
“Då när jag inte brydde mej om mitt eget liv samtidigt som det var det viktigaste av allt för att det skulle ge ett nytt liv. Likgiltigheten och betydelsefullheten två motsatser som slet och drog i mej.”
Mådde bättre efteråt
Det blev en känslosam springtur när alla minnen från förlossningen dök upp. Men bland alla känslor fanns också minnet av lyckan från när Leonora Vilhelmsson träffade sin dotter för första gången.
“När jag passerade bilderna av när min mamma kom in i rummet på BB och såg sitt lilla barnbarn liggande på sin dotters mage, när hon klippte navelsträngen så log jag. Jag log även åt tanken att Tant N hade varit och köpt lussebullar som vi firade mysets födelse med. Det var skönt att kunna blanda ett leende ihop med snoret och tårarna“, skriver Leonora Vilhelmsson.
Leonora Vilhelmsson skriver att när hon efter sin springrunda mådde bättre.
“När jag var hemma efter rundan, så kände jag mej lätt. Det var som om jag stod och väntade på ett fluffigt moln som skulle passera och jag skulle hoppa på och guppa vidare mot ljuset. Jag var så lätt, och så ren i hjärtat“, skriver Leonora Vilhelmsson.
FOTO: Carolina Brymo/IBL, TV4