LÄS MER:Pernilla WahlgrenSå bor kändisarnaExklusivt på HäntAllsång på SkansenSommar i P1

Nanne Grönvall om cancerbeskedet: "Jag bröt ihop fullständigt!"

16 apr, 2015 
AvAngelica Jaako Billenman
För nio år sedan drabbades Nanne Grönvall av bröstcancer. Nu berättar hon om när hon fick mardrömsbeskedet.
Annons

Nanne Grönvalls, 52, jive blev den sista dansen hon gjorde i “Let’s Dance”. Hon sörjer däremot inte att hon åkte ut redan i avsnitt fyra. Nanne har nämligen, efter sitt svåra cancerbesked för nio år sedan, en ny syn på livet och säger att hon känner sig “harmonisk”.

– Jag tycker att jag är inne i en bra fas där jag just nu är harmonisk. Jag känner tillförsikt och försöker ta vara på dagarna. Efter det här med bröstcancern som dök upp så vet jag också att det kan hända mycket. Man påminns ganska mycket om bräckligheten i livet, säger Nanne  i podcasten “Livshjulet”.

Få vårt nyhetsbrev – helt gratis!

Ja tack. Jag vill ta emot marknadsföring från Aller Media i form av nyhetsbrev och specifika erbjudanden baserade på profilering. För mer information se Aller Medias integritetspolicy..

Cancern gjorde att sångerskan var tvungen att operera bort en bit av sitt bröst, men Nanne är ännu inte friskförklarad.

– Det är ytterligare ett år kvar. Det är lite samma sak där, friskförklaring är jättebra. Men det innebär inte att man är garanterad det. För mig handlar det bara om att njuta av dagen.

För nio år sedan drabbades Nanne av bröstcancer. Foto: Fredrik Hessman
För nio år sedan drabbades Nanne av bröstcancer. Foto: Fredrik Hessman

Länge försökte hon att bita ihop och inte visa hur dåligt hon mådde inför sönerna, Robin, 29, Charlie, 24 och Felix, 23. Men när hon medverkade i “Berg flyttar in” 2007, året efter sjukdomsbeskedet, bröt hon ihop.

Annons

– Där var första gången som jag bestämde mig för att prata om det, då var jag redo tänkte jag. Men det var jag inte. Jag bröt ihop fullständigt. Vi fick avbryta flera gånger. Jag trodde mig vara mycket starkare än vad jag var. Jag insåg att jag måste börja ta tag i det. Jag måste våga känna rädslan, säger hon och fortsätter:

– Efter det började jag ta tag i det och då var det ju in i mörkret, att våga gråta ut, känna rädslan, ångesten. Efter det så började jag successivt igen att ta mig upp.

Andra läser också:

Annons