Mischa Billing ratar kärleken: ”Han var snygg som en prins”
Mästerkockarnas Misha Billing står stadigt med fötterna på jorden:
– Som privatperson är jag rätt tråkig. Jag är inte den bombastiska typen!
Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!
Hur står det till världens bästa Mischa?
– Det är bra! Samtidigt känns det lite tudelat att gå mot 60. Jag har god hälsa och är liksom i bra form, men det är inte helt lätt att förhålla sig till att man inte längre är en ungdom. Senaste tiden har jag dragits en del med existentiella funderingar. Antagligen är det därför jag insett att jag vill leva mer i nuet. Jag siktar på att köra järnet till 70 och hoppas att jag håller så länge. Sedan får jag ta det därifrån…
Trivs du på Södermalm där du slagit ner dina bopålar?
– Ja, jag tycker att Södermalm är fantastiskt. Jag bor nära Vitabergsparken. Jag har Elsa, min lilla hund. Man går ut, man snackar med folk av alla de slag. Barnfamiljer. Äldre. Hundägare. Vanliga människor. Jag gillar folklivet som finns på Södermalm!
Hur ser det ut hemma hos dig?
– Hela mitt hem är som ett pågående projekt, det är mycket färger och föremål. Vissa grejer borde jag rensa ut, men många saker har blivit väldigt fina minnen från tider som flytt. Jag tycker inte om hem som känns sterila. I ett hem ska det synas att det bor en människa, att det kanske legat någon som myst i soffan. Det ska märkas!
Var tar du plats när du äter dina middagar?
– Oftast i vardagsrummet. Där har jag fin utsikt och ett härligt bord.
Äldsta vinet som Mischa Billing druckit: ”Flera hundra år”
Tar du alltid ett glas vin till maten?
– Nej, det gör jag inte. Ju äldre jag blir desto mindre dricker jag. När jag var ung så kändes det inte som att kroppen påverkades så mycket, men med åren får man sämre återhämtning. Numera dricker jag bara riktigt goda och exklusiva grejer som jag verkligen tycker om.
Hur många vinglas har du i din ägo?
– Galet många, vi snackar hundratals! Vissa har böcker. Jag har glas. Jag har även en hel del vinkaraffer. Tycker att vinkaraffer kan vara så himla vackra.
Vilket är det äldsta vinet du druckit?
– Jag har druckit Madiran som är flera hundra år. Starkt vin. Sött. Sötman konserverar. Det känns rätt coolt att dricka riktigt gamla viner, man känner historiens vingslag. Sedan har jag druckit champagne från 1914. Just den champagnen tillverkades när första världskriget bröt ut och har klarat sig bra ända fram till nu. Det är fascinerande att man kan lagra viner, i källaren, så pass länge.
Mischa Billings sorg i barndomen – katten dödade kaninerna
På vilket BB kom du till världen?
– På Lunds BB.
Hur var du som liten flicka?
– Jag var ett väldigt högkänsligt barn. Jag åt bara speciella saker. Mina föräldrar lät mig göra det, det fick vara så. De tog mig till doktorn men jag var inte undernärd. Jag hade mycket spring i benen. Mina föräldrar hade bjällror på mina skor. Jag minns också att jag hade sele för att inte rymma, (skratt).
Vad blev ditt livs första stora motgång?
– Ute på landet hade lillebror jag varsin kanin. Jag minns när vi kom hem en gång efter att vi hade tagit ett kvällsdopp. Då hade en katt tagit sig in i uteburen och dödat våra kaniner. En makaber syn. Där låg kaninerna, döda, och i buren fanns katten kvar som fräste. Alla var upprörda och jag fick en sådan ångest över att vi inte hade tagit in kaninerna.
Mischa Billing nobbade kärleken: ”Han luktade sur gammal garderob”
Hur gick det till när du snöade in på mat och vin?
– Jag har alltid älskat det franska språket. Dagen efter studenten tog jag tåget ner till Paris. Där fick jag jobb som au-pair hemma hos en familj. Föräldrarna i familjen var väldigt generösa och hade en lättsam inställning till det mesta. Jag som aldrig hade utforskat det här med mat blev plötsligt bjuden på alltifrån kaviar till ostron. Där någonstans väcktes en nyfikenhet! När jag kom hem från Paris började jag jobba på Petri Pumpa, en krog i Lund. Jag var 22 år och kom med rekommendationer till gästerna om vilken mat och dryck som funkade bra ihop. Mina ord uppskattades och jag kände att ”jag kan ju använda det här”. Lite längre fram gick jag en sommelierutbildning. Samtidigt höll jag på med keramik, dans och skulpturer. Jag älskade att vara i de här rummen!
Du har ett luktsinne som inte går av för hackor! Gör det att du på något vis blir begränsad i din vardag?
– Ja, jag går aldrig in i en hiss med andra människor, jag klarar inte av att stå där och känna alla dofter. Sedan har jag faktiskt nobbat en kille – av samma anledning. Han var jättesnygg och cool, han var snygg som en prins! Vi gick på dejt på ett ställe. När vi sedan skulle skiljas åt ville han ge mig en kram. Då kände jag att han luktade sur gammal garderob. ”Fy, det här kommer inte funka”, tänkte jag och gick upp i rök. Förutom det här med kroppslukter kan jag tycka att det är synd när folk inte unnar sig ordentliga parfymer. Det stör mig. Livet är för kort för att inte lukta gott!
Vad har du börjat uppskatta i mogen ålder?
– Naturens skiftningar. Från vår och sommar till höst och vinter. När jag var yngre så tog jag det för givet. Nu inser jag att tiden är utmätt. Jag börjar räkna antalet vårar som jag kanske har kvar…
”Just nu håller jag på med en inspelning på SVT”
Hur önskar du att ditt liv ser ut om tio år om du får tänka stort, vilt och brett?
– Jag tror att jag kommer jobba med ungefär samma saker som jag gör nu fast i mindre skala. När jag fyller 60 kommer jag ta ut en del av min pension.
Men du sitter inte sysslolös, va?
– Nej, långt ifrån! Jag gör en del olika grejer. Just nu håller jag på med en inspelning på SVT som kommer sändas i sommar. I början på nästa år kommer jag spela in ett program för TV4. Dessutom har jag precis blivit ordförande för vinakademien i Sverige. Vi är ett gäng rätt coola typer som är med där, bland andra Peter Danowsky, Maria Schottenius, Lena Endre och Gert Wingårdh. Det händer nya grejer hela tiden och jag tackar också nej till väldigt mycket. Jag har jobbat konstant sedan jag gick ut gymnasiet. Det har varit superkul men också tungt mellan varven. Nu är jag senior och trivs med det. Jag är stolt, nöjd och väldigt harmonisk!
Blir det snart en flytt till sydliga breddgrader?
– Det tror jag inte. Jag kommer nog bo kvar i Sverige. Jag har rest en hel del i mitt liv, men jag har hjärtat i Stockholm. Tycker det är en fantastisk stad. Som privatperson är jag rätt tråkig. Jag är inte den bombastiska typen.
Slutligen Mischa, vilken är den bästa stunden på din dag?
– Dels är det på morgonen när jag sitter i soffan med en kopp kaffe. Kvällen är också en höjdpunkt, antingen hemma eller ute på krogen. Då mår jag fint!
FOTO: TT
Fakta om Mischa Billing
Namn: Mischa Billing.
Ålder: 59.
Jag känner mig som:
– 59. Jag tycker att det är en cool ålder och jag gillar att klä mig och känna mig som den ålder jag är.
Så bor jag:
– Lägenhet på Södermalm och torp i Skåne. Jag åker hela tiden däremellan.
Min familj består av:
– En samling glada individer. Alla är väldigt olika. Det är mycket energi och närvaro, vi gillar att prata med varandra.
Det bästa med mig är:
– Min nyfikenhet och nyckfullhet. Ibland kan jag bjuda på det oväntade.
Det sämsta med mig är:
– Att jag svär som en borstbindare.
Min handstil är:
– Snygg.
Min nattsömn är:
– Jättebra! Jag är bra på att sova och behöver sova mycket.
Den doften förflyttar mig till min barndom:
– Du vet lådan som man hade hemma med en massa olika saker som låg där huller om buller. Det kunde vara pennor, knappar, suddgummi, pennor, tejp och någon gammal brosch. Varje gång jag ser en sådan låda landar jag hemma hos mormor och morfar. Deras ”låda” tyckte jag var superspännande!
Innan jag fyller 70 vill jag gärna:
– Vara mer i storstäder, kanske hyra en lägenhet i Paris i tre månader. Sedan åka vidare till Lissabon och Rom. Jag vill flanera utan stress och bara se vad dagen har att ge mig.
