Efter 38 år med Kamran skriver hon ett nytt kapitel – som mormor. Maria Montazami i stor intervju om romantiken med maken, nya tillvaron som ikon – och präriehunden som åt upp hennes katt.
Maria Montazami avslöjar relationen till maken Kamrans okända dotter
– Bra! Vi har solsken idag. Jag har precis varit ute och torkat av mitt citronträd. Det var en massa kusar på bladen. Jag sprutade på ett kemiskt ämne, sedan torkade jag av bladen.
Hur såg din tillvaro ut innan 2009 då du blev Maria Montazami med hela svenska folket?
– Jag hade småbarn då. Det var en helt annan tid. Man gick på barnkalas och fotbollsmatcher, man gick och handlade och lagade mat. Jag var mamma på heltid. Det har alltid varit min vision. Att vara mamma är min stora uppgift i livet!
Visst var du rätt ung när du träffade Kamran?
– Ja, jag var 21 år.
Så träffades Maria Montazami och Kamran
Hur såg ert första möte såg ut?
– Jag steppade in på en restaurang i Los Angeles, där han var chef, och sa att jag sökte jobb. Servitören sprang iväg och sa så här till Kamran: ”Det står någon där ute som söker jobb, du måste se henne!” ”Okej”, sa Kamran. Han brukar säga att han anställde mig för livet. Vad är det för kul att säga så om sin fru? Jag tycker faktiskt att Kamran är tråkig. "Vad fan är det för fel på idioten", tänker jag ibland. Han är faktiskt inte rolig. Han kan säga roliga skämt men han är inte en kul man.
Samma år som Kamran och du blev ihop, 1987, hade tv-såpan Varuhuset premiär. Patrik Sjöberg satte världsrekord i höjdhopp och Guns N´Roses släppte sitt debutalbum. Vad gjorde du mer det året – förutom att bli kär i Kamran?
– Jag kuggade mig på körkortet. Det var precis innan jag stack till USA. När jag kom fram till USA blev min katt uppäten av en prärievarg. Det var ett trauma, det var ett jävla år. Tänk dig själv. Först blir du kuggad på körkortet. Sedan blir din katt uppäten.
Känner du fortfarande – efter 38 år ihop med Kamran – att det pirrar till när han lägger sin hand på ditt ben, eller känns det som att det är en död hand?
– Nej, det känns inte som en död hand. Både han och jag har blivit äldre, men när jag tittar och jämför Kamran med mina vänners män, så tycker jag att Kamran ser fantastisk ut! Han tränar. Han håller sig i form. Han är ingen gubbe. Han tar hand om sig själv och jag klipper hans hår. Han tycker att jag är en fantastisk hårfrisör!
Dementerar ryktet om Kamrans pappa
Är det sant att Kamrans pappa är oljemiljonär i Dubai?
– Det hade varit jättekul om han varit det, men han har tyvärr gått bort. Han var en vanlig doktor i Iran.
Kamrans mamma, då?
– Hon lever och bor i Iran just nu.
Är dina föräldrar i livet?
– Pappa gick bort för två, tre år sedan, men mamma lever. Hon bor i Ängelholm och är väldigt lik mig. Hon pratar likadant och vi ser ganska lika ut. Dessutom hon har lika torr humor som jag har. Hon älskar att resa. Vi är varandra upp i dagen!
Var föddes du?
– I Västerås. Doktorn sa att jag var ett A-barn, vad nu det betyder.
Vad hade du fått för namn om du blivit en pojke?
– Christian.
Alla grannar förlorade pengar
Vet folk i ditt grannkvarter, hemma i USA, att du är en het potatis i Sverige?
– Jag tror det. Det tisslas och tasslas bland mina barns kompisar…
Hur är grannsämjan?
– Förr om åren, innan finanskrisen kom 2008, var den bättre. Många grannar förlorade sina pengar och stack iväg. Sedan kom det in nya människor, med pengar, men från andra länder. Nu kanske man hejar på varandra när man går ut med hundarna. Det är inte samma gemenskap som när barnen var små.
Känns det trist att inte vara känd i USA?
– Nej, jag tycker att det är skönt. Det här passar mig perfekt! I Sverige kommer det fram folk hela tiden och säger: ”Ursäkta, kan vi ta ett kort?” Nu har jag varit känd ganska många år. Helt plötsligt är jag en ikon.
Maria Montazami om ryktet att hon bytt kön
Vad går det för rykten om dig?
– Jag är inte en ryktesmänniska, jag har liksom inte gjort något mysko så att säga…
Visst har det ryktats om att du är en man – opererad till kvinna?
– Nej, gud! Jag är en lång och ståtlig kvinna, hälften tysk och hälften svensk.
När du och jag pratar är en av dina döttrar – Sara – höggravid. Vilket datum beräknas bebisen anlända?
– Åttonde januari.
Ska du vara med under förlossningen?
– Jag ska nog sitta utanför och hålla mig i bakgrunden, men om hon känner att hon behöver mig så kommer jag in, så klart. Hennes man Diego är otroligt involverad, han har till och med gått på andningskurs.
Vad är Diego för en filur?
– Han är hälften fransk och hälften mexikanare. Han är stilig, lång och väldigt snäll.
”Jag kommer bli en jättebra mormor”
Vad tror du att du kommer bli för typ av mormor?
– Jag kommer bli en jättebra mormor. Jag kommer vara snäll, tålig och jag kommer prata svenska med honom. Jag ska göra så gott jag kan, helt enkelt.
Hur var dina egna förlossningar?
– De tre första barnen – Sara, Hanna och Emma – gick över tiden. Det var liksom inte det klassiska när vattnet går och man skriker och man ska iväg med väskan. Så blev det däremot med Nicolas, han kom som en överraskning. Det var så jävla kul både för Kamran och mig. Jag hoppas att alla får chansen att uppleva det!
Vad hoppas du av 2026?
– Först hoppas jag att världen ordnar upp sig lite. Nu börjar det bli lite väl jobbigt med allting. Sedan ser jag bara fram emot att bli mormor och att åka hem till Sverige. Jag ska chilla, mysa och njuta av livet.
Slutligen Maria, vad gör din dag?
– Om jag ska vara ärlig så är det en snygg outfit. Allt faller på plats när jag känner mig fin!
Allt om Maria Montazami
Ålder: 60.
Jag känner mig som: En glad 48-åring – tills jag sätter på mig läsglasögonen. Fasiken, det är inte roligt. Då blir jag 61!
Till stjärntecknet är jag: Skorpion.
Så bor jag: Villa i Laguna Niguel utanför Los Angeles.
Min familj består av: Maken Kamran, 64. Barnen Sara, 35, Hanna, 32, Emma, 29, Nicolas, 27. Hundarna Cooper, 12, och Luzy, 1.
Jag tycker om mig själv för att: Jag är glad och positiv.
Jag tycker inte om mig själv för att: Jag är hastig med beslut och slösaktig med pengar.
På morgonen är jag: Glad och redo att göra en kopp te som jag dricker utomhus medan jag tittar på mina blommor.
På kvällen är jag: Ganska trött. Då tar jag ett glas champagne. Jag kan också ta ett glas rött.
När jag tittar in i framtidens spåkula ser jag: Ett stort rektangulärt bort med barn och barnbarn. Det är en vision jag haft hela livet. Jag ser också skratt och glädje och rödvinets flöde!
FOTO: TT
Vi baserar våra artiklar på verifierade källor, officiella uttalanden samt egna intervjuer. Hänt följer de pressetiska reglerna. Krönikor och analyser uttrycker skribentens egna åsikter. Läs mer här.