Hannah Graaf om familjekrisen efter utviken: "Blicken mamma gav mig glömmer jag aldrig"

Lotta Gray möter Hannah Graaf som är allt annat än sin kropp. Nu satsar hon allt på egna företaget och sin familj.

Bilden av Hannah Graaf, 36, bör revideras. En hårt kämpande fyrabarnsmamma med driv och hjärta som hyllar familjelivet och är prisad för sin godhet. Min fotograf muttrar lite. Tycker det är långt till Sigtuna men när jag berättar vem vi ska träffa lyser han upp som en sol.

Jag tar ett snack med fyrabarnsmamman Hannah på en parkbänk. Foto: Micael Engström.

Jag tar ett snack med fyrabarnsmamman Hannah på en parkbänk. Foto: Micael Engström.

– Min favorittjej efter min fru, säger han glatt.

Och jag vet ju det. Att Hannah är vida omtalad för sitt stora hjärta och sin komiska sida. Nu vill jag bara att ni ska få veta det också. Därför jag stämt träff med henne hemma i Sigtuna där hon trivs bäst. Hon väntar på oss i konferensanläggningen nära sitt hus. Stressad. Hon och familjen ska till Thailand dagen därpå och huset ser ut därefter.

– Det ser för jäkligt ut hemma, ostädat men det får ni ta, säger hon och ler med hela ansiktet.

“Mamma och pappa var med i Jesusfolket och inga materiella ting var tillåtna – jag började ettan i Livets Ords skola där bland annat Carola gick”

Jag har länge varit nyfiken på den här tjejen. Bilden av henne som förförisk utvikningstjej borde vara förlegad. Men hon får leva med det år ut och år in. Hon har många fler sidor, bottnar och djup.

Läs mer: Jenny Alversjö om krisen 

– Jag och min syster Magdalena är uppväxta i Göteborg. Våra föräldrar skildes när jag var fyra. Då bodde vi med mamma Linda och flyttade några år senare till Uppsala. Mamma och pappa var med i Jesusfolket och inga materiella ting var tillåtna. Jag började ettan i Livets Ords skola där bland annat Carola gick.

Det stormade kring Livets Ord. Att studenterna var tvungna att spy i hinkar, att det förekom aga, att man inte fick leka med leksaker för de kunde innehålla demoner. Inget av detta märkte Hannah av. Hon trivdes, det funkade bra och hon hade sin stabila, kristna grundfilosofi att stå på.

– Sedan träffade mamma Gunnar. De startade kyrkan Arken och vi flyttade till Alsike. Jag började grundskolan, Stefanskolan i Alvik. En religiös friskola och så småningom flyttade vi till Kungsängen.

Den här tjejen har haft nio liv. Foto: Micael Engström.

Den här tjejen har haft nio liv. Foto: Micael Engström.

– Gymnasiet misskötte jag totalt. Skulle gå medielinjen men herregud, att komma till ett helt vanligt gymnasium efter att ha levt i en skyddad tillvaro, Det var som att komma till en helt ny värld. Jag som haft femmor i betyg tidigare och varit engagerad i kyrkans arbete.

“Jag kan bli så arg och förbannad över det där – att jag inte skötte det bättre”

Utbildningen var treårig men Hannah hoppade av efter två år.

Läs mer: Alexandra Charles: “Ena dagen var det champagne, andra dagen samlade jag tomglas”

– Jag kan bli så arg och förbannad över det där. Att jag inte skötte det bättre. Men jag gjorde aldrig någon revolt mot mamma och Gunnar.

Hannah var 15 eller 16 år. En modellscout övertalade henne att jobba som modell. Hon reste runt, deltog i modelltävlingar, var med i “Miss Hawaiian Tropic”, gjorde baddräktsturnéer och kände sig för första gången sedd. Inbjudningarna från de stora eventen rasade in och livet var en fest. Inte alls så konstigt tänker jag, efter att ha levt ett ganska speciellt liv under sina tidiga tonår.

– Jag fick en fråga om att vara med i herrtidningen Slitz, träffade fotografen Bingo Rimér som skulle ta lite sexiga bilder. Jag hade min identitet då i mitt utseende förstås, jag träffade honom, hade med mig lite bilder i min portfolio. Vi träffades på någon tunnelbanestation och satt på en bänk. Bingo såg ju inte alls ut som Bingo idag. Han såg ut att vara plockad ur en nördfilm.

“Mamma var pastor i en församling och det var första gången jag såg henne gråta”

Bilderna kom ut. Hannah fick ångest när hon såg dem. Gömde sig hemma i flickrummet hos mamma och Gunnar. Tills det knackade på dörren.

Läs mer: Anna Brolin om sin stora kärlek

– Mamma kom in och slängde tidningen på min säng. “Vad är det här”, frågade hon och den blicken hon gav mig glömmer jag aldrig. Hon var pastor i en församling och det var första gången jag såg henne gråta.

Hannah opererade bysten vid 18 års ålder. Pamela Anderson var det stora idealet just då. Hannah blev sedan vald till Sveriges sexigaste. Därefter kom systern Magdalena med i bilden. De startade gruppen ” The Graaf Sisters” och sedan följde en sinnessjuk tid med turnéer, skivkontrakt för skivbolaget BMG, plåtande av en kalender, turnéer och tjänade enorma pengar.

Deras villa har en vidunderlig  utsikt över nejden i Sigtuna. Foto Micael Engström

Deras villa har en vidunderlig utsikt över nejden i Sigtuna. Foto Micael Engström

– Vi kunde flyga till London, Maggan och jag, bara för att vi kände för att äta middag på vår favoritrestaurang Nobu. Vi var som två små barn. Fansen var helt galna. Killarna hände i gatlyktor och de fick spärra av NK när vi skulle signera.

Systrarna bodde i en egen lägenhet bredvid mamma Linda och Gunnar. Magdalena hade fått sonen Isak, sedan träffade hon Magnus Hedman, 41, och flyttade till England. Hannah fortsatte ensam och på en fest som Martin “E-Type” Eriksson, 49, höll träffade hon musikproducenten Andreas Carlsson, 41, pappa till hennes äldste son William, 13.

– Vi var tillsammans i 3-4 månader. Jag och en tjejkompis planerade att flytta till USA ett tag. Veckan innan vi åkte upptäckte jag att jag var gravid. Jag var 21 år. Andreas var inte alls intresserad av att vara pappa och vår relation var i stort sett över så mamma köpte ett radhus med en tillbyggnadsdel där jag och William kunde bo och jag bestämde mig för att fixa det själv.

“Det fungerade inte alls, jag var tvungen att lämna honom”

När William var tre månader träffade hon nattklubbsvärden Daniel Boudal, 38. De köpte ett litet radhus och hon blev gravid med Mio två år senare. Men när de gifte sig grälade de öppet vid honnörsbordet under bröllopsmiddagen. Hon var 24 år och blev ensam med två små barn.

– Det fungerade inte alls. Jag var tvungen att lämna honom. 2006 blev pappren klara och jag flyttade hem till mamma med barnen. Jag var ett ras, vägde 45 kg och mådde skit. Än idag pratar pojkarna om “det svarta, mörka huset”.

Sedan träffade hon Peter Karyd.

– Jag träffade Peter via en gemensam vän. En stabil kille. Lugn och stadig men han hade svårt att komma mig inpå livet. Jag hade satt upp en mur. Han fick mig att känna mig trygg men det tog tid. William var 4 och Mio 2 när vi träffades och han har varit en fantastisk pappa till dem.

Hannah_012

Alla barnen på plats efter skolan. Peter är jobbet och kommer senare. Foto: Micael Engström

Hon gifte sig med sin Peter under ett strålande vårbröllop i Vellinge i Skåne 2008 och nu de har döttrarna Liv, 5, och Vida, 2, tillsammans.

“Älskade Isak – jag kan bli arg ibland på honom för att han inte finns kvar”

Det är svårt att prata med Hannah utan att beröra hennes systerson Isak. 19. Han omkom i en tragisk olycka i höstas och så snart vi kommer in på ämnet fylls hennes ögon av tårar.

–Isak. Älskade Isak. Jag kan bli arg ibland på honom för att han inte finns kvar. Sorgen kommer i vågor och Maggan och jag pratar ofta om vad han gillade. Nyligen var vi hos mamma och hon gjorde lax, det älskade Isak. Vi stod honom alla väldigt nära förstås och nu blir allting första gången. Första julen utan Isak. Hur jag tittade upp på stjärnorna. Första nyår utan Isak. Hans första födelsedag. Mio sörjer och säger “Mamma, jag tänder ett ljus för Isak. Jag gråter inte så det syns men jag gråter i hjärtat”.

– Barnen är väldigt ledsna och jag har blivit extremt rädd att det ska hända dem något. Vi tänder ett ljus för Isak varje dag och jag vill aldrig mer ha ett sådant samtal som jag fick om Isaks död

Familjen har kommit närmare varandra. Maggan och Hannah umgås mer. Hämtar kraft från systerskapet. Hannah är smärtsamt medveten om vad som blivit viktigt i livet. Relationerna. Inte bråka om småsaker, bagateller. Inte ta varandra för givet.

Hannah_016

Hon ångrar ingenting. “Den som är utan skuld kan kasta första stenen”. Foto: Micael Engström

– Jag kommer aldrig mer bli mig själv. Aldrig mer bli helt lycklig och hel igen. Det är en stor sorg. Rädslan att något ska hända mina barn är förlamande.

“Jag ångrar ingenting, det ska man inte göra”

Hon är nära sina barn. Inte tu tal om den saken. Tjejerna ska hämtas på dagis. De är hungriga och tittar nyfiket på mig från bilen. Familjen är viktig för Hannah. Och trots att hon har en karriär och tusen järn i elden är det barnen hon ständigt återkommer till. Femme.se är fadder till ett kvinnohem i södra Sverige . Ett tillfälligt boende för våldsutsatta kvinnor och barn där man kan söka tillfälligt skydd. Och lyckan var stor när systrarna hyllades om hjältar av amerikanska prestigetidningen Time Magazine för sina insatser i Indien.

– Jag ångrar ingenting. Det ska man inte göra. Det som gör mig trött och ledsen är, att trots allt det andra jag gör och är, förknippas jag bara med mitt utvik för 18 år sedan. Jag är så mycket mer än det idag.

Jag är benägen att hålla med henne. Hon är varm, rolig och rasande snygg, förstås. Men det sista är inte det viktiga. Det är det genuina, det jordnära. När vi åker står hon i köket omgiven av sina små troll. De ska äta nudlar. Och packa inför Thailandsresan. Liv klättrar på stolen. Ler med sin söta sexårsglugg. Jag vill vara Hannah Graaf för en dag, för att få vara nära det där stora hjärtat. Det hade känts fint.

Senaste nytt