Säkerhet för Ukraina – svår fråga i EU

Säkerhet för Ukraina – svår fråga i EU

Statsminister Ulf Kristersson (M) anländer till toppmötet i Bryssel.

Lars Larsson/TT
Kan EU göra säkerhetsåtaganden för till Ukraina? Och på vilket sätt i så fall?
Frågan går het när EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas till sommartoppmöte i Bryssel.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

Rysslands krig i Ukraina är återigen ett givet huvudämne på veckans toppmöte. Med för en arbetslunch i Bryssel fanns Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Och under eftermiddagen väntade återigen ett uppkopplat framträdande från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev.

– Våra soldater gör ett fantastiskt jobb. Ju mer framgångsrika de är, desto längre kommer Ryssland inte att utgöra ett hot mot Ukraina och hela vårt Europa, sade Zelenskyj bland annat, enligt en artikel på det ukrainska presidentämbetets webbplats.

Utan att nämna Ungern vid namn gav Zelenskyj samtidigt en tydlig pik till regeringen i Budapest som tar hjälp av Ryssland för att bygga kärnkraft och inte vill införa sanktioner mot den ryska kärnkraftsindustrin.

– Hur kan man låta en terrorist bygga kärnkraftverk? Jag är ledsen, men det är en retorisk fråga, sade Zelenskyj.

Oklart åtagande

Enligt planen ska EU-ledarna i sitt gemensamma uttalande från toppmötet förklara sig "redo att bidra, tillsammans med sina partner, till framtida säkerhetsåtaganden för Ukraina, som kommer att hjälpa Ukraina att försvara sig självt på lång sikt".

Men riktigt vad det innebär är oklart.

– Det tror jag inte någon riktigt kan säga än, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på väg in till mötet.

– Ukraina är ju väldigt måna om att både EU står fast vid den meritbaserade processen in i EU, men också naturligtvis diskussionen som har med Nato att göra, som vi inte diskuterar här men som handlar om Ukrainas långsiktiga försvar, säger statsministern.

Starkare löften?

Om och när Ukraina väl blir medlem i EU finns unionens egna stödlöften i Lissabonfördragets artikel 42:7. Men ännu starkare löften ges i sin tur av artikel 5 hos Nato, som ju Ukraina också vill bli medlem i.

– Den bästa säkerhetsgarantin för Ukraina är ett fullvärdigt Natomedlemskap så fort som kriget avslutas, betonar exempelvis Lettlands premiärminister Krisjanis Karins på väg in till EU-toppmötet.

Vissa länder är samtidigt mer försiktiga – inte minst den kvartett som fortfarande står utanför Nato och inte heller vill bli medlemmar av militäralliansen: Österrike, Irland, Cypern och Malta.

– Vad som är viktigt är att vår roll som neutrala uttalat uttrycks, säger Österrikes förbundskansler Karl Nehammer på väg in till mötet.

Tack till Sverige

Toppmötet i Bryssel är det sista som sker under Sveriges halvår som ordförandeland i ministerrådet, vilket enligt sedvanligt tradition innebär en rad vänliga ord om insatsen.

– Det svenska ordförandeskapet var utmärkt, väldigt framgångsrikt, säger till exempel kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Även president Zelenskyj tackade Sverige i sitt tal till ledarna. Och välkomnade dessutom det historiska i hur nästföljande ordförandeskap inleds.

– Jag ser det som symboliskt att på lördag, den första dagen av det spanska ordförandeskapet, kommer premiärminister (Pedro) Sánchez på besök till Ukraina. Det säger mycket om hur viktiga följande sex månader är för vårt Europa, sade Zelenskyj på länk från Kiev.

FRÅN FÖRSTASIDAN