Julia, 26, föddes utan livmoder – fick hjälp av mamma Ewyn

Julia var 16 år när hon fick beskedet att hon inte har någon livmoder.

Privat

Julia var bara 16 år när hon fick chockbeskedet att hon inte hade någon livmoder.
Men för två år sedan donerade mamma Ewyn sin livmoder till dottern – som påbörjat IVF-behandling.
– Det är otroligt fint och häftigt, säger Julia.

Bara i Sverige saknar cirka 2 000 kvinnor i fertil ålder livmoder, eller har en obrukbar livmoder. Julia gick första året i gymnasiet och undrade varför hennes mens inte kommit igång ännu. För att få veta varför den dröjde bokade hon in en tid hos gynekologen.

– Han började undersöka mig, men man såg på honom att det var någonting som inte stämde, berättar Julia i programmet Var fan är storken?.

Mamma Ewyn minns också hur omtumlande gynekologens besked var.

– Han sa: jag har liksom letat och letat och det finns ingen livmoder här. Han var ju lika chockad som jag. Du tog det ganska lätt, just då.

KATSHING Kamala Harris pengakross – Joe Biden chanslös

”Ville vara som alla andra”

Både mamma och dotter börjar gråta när de minns tillbaka. Julia, som bara var 16 år då, hade drömt om egna barn långt före besöket hos gynekologen, men det tog ett tag att förstå vidden av beskedet.

– Jag köpte bindor och trosskydd som de andra tjejerna och sa att jag inte kunde vara med på simningen för att jag hade mens. Jag ville ju bara vara som alla andra. Det tog lite tid för mig att greppa det här, berättar Julia för Hänt.

Julia träffade Christoffer som 21-åring. Han visste redan då att Julia inte hade någon livmoder.
Privat

När Julia var 21 år träffade hon sambon Christoffer som är tio år äldre och har två barn sedan ett tidigare förhållande.

– Det var så skönt. Jag behövde liksom inte känna att jag inte kunde ge dig ett barn, säger Julia i programmet.

”Hade inte gjort det utan Christoffer”

En kväll frågade Christoffer plötsligt: ”Vad finns det för möjlighet för oss att skaffa barn?”. Julia hade läst i tidningarna att Sahlgrenska i Göteborg hade genomfört livmodertransplantationer och att läkaren hette Mats Brännström.

Julia och Christoffer skickade i väg ett mejl.

– Jag tror inte jag hade gjort det om inte Christoffer pushade på, det är ju en stor operation och jag hade inte riktigt tänkt det som ett alternativ för mig själv. Jag hade accepterat mitt öde och det här var inte något jag grubblade över varje dag längre.

– Skulle det gå att bli transplanterad hade det varit fantastiskt, men om det inte skulle gå hade jag klarat även det.

En vecka senare kom svaret från sjukhuset.

”Inte alla föräldrar hade gjort det”

För att Julia skulle få genomgå transplantationen behövde hon ha en egen donator, förklarade läkarna. Det var aldrig en tvekan för mamma Ewyn.

– Vi har en väldigt nära relation och för mamma var det här självklart. Det känns otroligt fint, det är nog inte alla föräldrar som skulle göra det.

Julia och hennes mamma Ewyn
Privat

– Men det var en jättelång process till själva operationen. Jag och mamma gick igenom massor med medicinska undersökningar, för det är så mycket som ska klaffa. Jag fick prata med en psykolog. Det var verkligen ett hektiskt halvår och svårt att ta in allt som hände.

Operationsdagen är lite suddig för Julia. Ewyn åkte in tidigt på morgonen och på sedan fick Julia komma till sjukhuset.

– Jag tänkte nog inte alls den dagen, jag bara väntade. Jag minns att läkarna hela tiden kom in till mig och berättade hur det gick för mamma och att hon mådde bra. Sedan fick jag rulla in.

”Otroligt smärtsamt”

Julia är en av ett femtontal kvinnor som genomgått behandlingen, som ingår i ett forskningsprojekt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon upplever att hon mått bra efter det tio timmar långa operationen.

– De har ju skurit upp hela magen, så det var svårt att röra sig i början, men jag har inte haft ont. Men samtidigt påbörjade vi en IVF behandling, jag började redan före operationen och det har varit tufft till och från. Hormonerna gör att man går upp i vikt och jag har upplevt äggplocken som otroligt smärtsamma. Jag har genomgått två program och ena gången fick de knappt ut några ägg alls, berättar hon.

Har något annat förändrats sedan transplantationen?

– Nej, jag kände mig inte okvinnlig för att jag inte hade en livmoder, jag är jag och så känner jag fortfarande att det är. Jag är stolt över att vara en del av den här processen och det är häftigt att jag har en del i min kropp som jag själv startade mitt liv i.

Julia och Christoffer hoppas nu att IVF-behandlingen ska fungera.
Privat

”Våga prata om det”

I september 2014 föddes det första barnet efter en livmodertransplantation. Blir Julia gravid kommer även hennes barn ingå i forskningsprojektet.

– Om jag blir gravid kommer vi gå på ultraljud varannan vecka under graviditeten och barnet kommer vara inskriven längre hos BVC.

Har du några råd till andra kvinnor som är i en liknande situation?

– Våga prata om det! Vågar man inte prata om det känner man sig otroligt ensam och det är svårare att få hjälp. Men det finns hjälp att få. I vissa fall får man bara leta lite hårdare.

Avsnitt ett av ”Var fan är storken?” kan streamas på discovery+ och sänds onsdag 19 maj på Kanal 5 klockan 21:00.

LÄS OCKSÅ: Här är namnen varken du eller ditt barn får heta

LÄS OCKSÅ: Förväxlades på BB – hittade sina föräldrar 38 år senare

Senaste nytt