De flydde Ukraina: Sonen vill bli svensk militär

De flydde Ukraina: Sonen vill bli svensk militär

Kateryna Meletych från Ukraina bor på ett flyktingboende i Tyresö.

Jessica Gow/TT
Efter ett år i Sverige vet hon inte när, eller om, de kommer att åka tillbaka till Ukraina.
– Min son vill stanna och gå med i svenska militären, säger juristen Kateryna Meletych.

Ladda ner Hänts nya app här - nöje och nyheter utan betalväggar!

De kom till Sverige i mars i fjol, Kateryna Meletych och hennes yngsta son Oleksii Zaiats. De hade lämnade Kiev efter krigsutbrottet och befann sig i Polen när de fick ett tips om en familj i Sverige som kunde ta emot dem.

– Jag hade bara en timme på mig att bestämma mig. Men det började bli ont om hotellrum i Polen, så jag bokade flygbiljetter hit, berättar hon för TT.

Meletych, som i Ukraina arbetade som specialist på immateriell rätt, har svårt att greppa att det ryska anfallskriget pågått i ett år.

– Jag tänker på samtalen jag hade med mina före detta kollegor dagen innan invasionen, när vi mest på skoj sade att vi behövde packa en väska med förnödenheter om Ryssland skulle anfalla. Allt ändrades på en sekund, säger hon.

– Jag kan inte förstå att kriget har skördat hundratusentals liv.

Varm miljö

Vi befinner oss på ett flyktingboende i Tyresö kommun utanför Stockholm. Boendet är Kateryna Meletychs och hennes 13-årige sons hem sedan i november i fjol. Det ligger inte långt från den familj som först tog emot dem.

Meletych är en av ungefär 50 000 ukrainare som kommit till Sverige efter krigsutbrottet och som fått stanna på det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär att de som flytt har rätt att jobba i Sverige, barnen har rätt att gå i skolan och som ensamstående har man rätt till samma ersättning som asylsökande, 71 kronor per dag.

Men Kateryna Meletych har arbetat stora delar av tiden här. Nästan omedelbart efter ankomsten fick hon jobb på Spotifys säljavdelning, en anställning som varade till årsskiftet.

– Det var den bästa tiden i mitt liv, för det var en sådan varm arbetsmiljö. Jag har aldrig upplevt det tidigare, berättar hon.

Även Oleksii Zaiats trivs, han tycker så mycket om den svenska skolan att han vill gå klart sin utbildning här. Och så småningom vill han arbeta inom det svenska försvaret.

– Jag sade bara "va?" när han sade att han vill gå med i den svenska militären. Det är hans drömjobb. Jag antar att det beror på vad han varit med om. Han vill kunna skydda andra, berättar hans mamma.

– När vi lämnade Ukraina sa jag uppmuntrande till min son "kom igen, vi är tillbaka om två veckor". Nu vill jag inte säga varken ja eller nej till honom, när det gäller om vi kommer stanna här.

Gympa och svenskalektioner

En uppmärksammad aspekt av massflyktsdirektivet är att de som omfattas av det inte får läsa svenska för invandrare (SFI).

I Tyresö kommun har man löst det på annat sätt. Flyktingsamordnaren Madelene Bång ordnar aktiviteter för de boende alla vardagar i veckan. Nästan allt sker på svenska för att de ska lära sig språket.

– Vi startade aktiviteterna för att vi såg ett behov för den här gruppen. De faller ju lite utanför eftersom de inte har samma rättigheter som andra som fått uppehållstillstånd, påpekar hon.

I Tyresö kommun är det dessutom på gång att införa språkundervisning motsvarande SFI också för ukrainska medborgare, efter att ett förslag klubbats igenom i kommunstyrelsen.

Flera på boendet i Tyresö har redan jobb. Hur många vet inte Madelene Bång, eftersom sådan statistik inte förs på grund av massflyktsdirektivet. Men senare på dagen är det rekryteringsträff på schemat, efter gympan och svenskalektionen.

Sonen vill stanna

Det har rapporterats om ukrainare som återvänder för att de inte ser någon framtid i Sverige på grund av svårigheter att lära sig språket och få arbete. Enligt Migrationsverket har knappt 10 000 ukrainare lämnat Sverige, men om de återvänt till hemlandet eller åkt till något annat land vet man inte.

Kateryna Meletych känner inte till någon som åkt tillbaka till Ukraina. För henne känns framtiden oviss, bland annat eftersom hennes äldsta son är kvar i hemlandet. Han fick inte lämna Ukraina eftersom han kanske behöver rycka in i militären.

– Han fyller snart 20 år. Än så länge är det bara de från 27 år som behövt rycka in, tack gode gud.

Hon och yngsta sonen har tillstånd att stanna i Sverige fram till den 4 mars i, liksom alla som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Hur länge massflyktsdirektivet gäller bestäms av EU, men som längst kan det verka i tre år, enligt Migrationsverket. Nyligen förlängdes det till den 4 mars 2024 och Meletych och sonen väntar på att deras ansökan om förlängning ska beviljas.

– Det finns ett uttryck som säger "Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina framtidsplaner".

"Många vill stanna"

Madelene Bångs uppfattning är att allt fler från Ukraina ser ett liv i Sverige framför sig.

– Jag tror att ganska många tänker att de vill stanna nu. Dels för att de har barn som börjat etablera sig och som säger att de inte vill åka tillbaka. Och också för att de har barn som sett saker. De är rädda för Ukraina i dag, de vill inte åka tillbaka.

Hon säger också att barnen generellt verkar trivas bra i den svenska skolan.

– Det är väldigt positivt att barnen uppskattar skolan i Sverige. Skolan är bättre, säger barnen. Den är inte lika hierarkisk och de tycker att barnen är snällare mot varandra här.

FRÅN FÖRSTASIDAN