Oväntat stort BNP-fall – värsta på flera år

Recessionen är här – i teknisk mening i alla fall. Pådrivande är vad Statistiska centralbyrån (SCB) beskriver som "breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion".

Inflationen gröper ur svenskarnas köpkraft, vilket slår mot konsumtionen. Ovanpå det kommer Riksbankens räntehöjningar, upp från 0 till 3 procent på nio månader – som tryckt upp ränteläget för både företag och hushåll.

Extra

Här äger Vladimir Putin en strandtomt – grannarna vittnar

"Sverige sticker ut på nedsidan"

Hög skuldsättning och till stora delar lån med rörliga räntor gör svenska hushåll betydligt känsligare för räntehöjningar än de flesta grannarna i Europa. Räntehöjningarna slår även hårt mot högt belånade fastighetsbolag, bostadspriser och bygginvesteringar.

– Det gör att Sverige sticker ut på nedsidan, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren när han jämför med andra europeiska länder.

Recession är ett omtvistat ord – som får många att associera till massarbetslöshet, konkurser och utbredda finansiella problem.

Men tekniskt brukar nationalekonomer kalla det för recession när en ekonomi krymper två kvartal i rad. Och med nedgången på 0,9 procent i fjärde kvartalet 2022, och de dystra utsikterna för resten av 2023, vore allt annat än just detta en mycket stor överraskning.

SEB:s ekonomer räknar med att BNP fortsätter nedåt efter smällen i fjärde kvartalet i fjol. Prognosen för innevarande kvartal – det första 2023 – ligger på minus 0,7 procent. Men det är inte över med det. SEB-prognoserna pekar på minuskvartal även under andra och tredje kvartalet i år, enligt Holmgren.

Tisdagens oväntat dystra BNP-siffra har dessutom fått storbanken att förbereda en sänkning av sin BNP-prognos för i år.

– Jag hamnar någonstans mellan minus 1,5 och minus 2,0 procent, säger Holmgren om BNP-utsikterna för hela 2023.

"En väldigt viktig pusselbit"

Tidigare låg SEB:s BNP-prognos för helåret på minus 1,2 procent.

– En väldigt viktig pusselbit blir hur arbetsmarknaden reagerar, säger Holmgren.

Det har tagit fart på varselfronten i början av året och det går redan att skönja en trend uppåt för arbetslösheten.

– Men sysselsättningen fram till januari växer fortfarande, säger Holmgren.

Han tycker att detta inger ett visst hopp om att den recession vi tekniskt befinner oss i inte blir så blodig när det gäller arbetslöshet och konkurser. En oväntat positiv utveckling i övriga Europa och i EU:s ekonomiska motor – Tyskland – är en annan faktor som kan göra att nedgången inte blir djupare.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, gör en likartad bedömning.

– BNP-fallet på 0,9 procent var mer än väntat, säger hon.

I en preliminär beräkning var nedgången på minus 0,6 procent, vilket också var snittprognosen bland ekonomer enligt en sammanställning gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Men läget är inte helt nattsvart, enligt Stråberg.

– Konjunkturindikatorn visade att trots att nivåerna är fortsatt låga så ser det positivare ut för hushållen, tjänstesektorn och industrin. Men bygg- och anläggning drar ned, säger hon.

Sverige är inne i en lågkonjunktur, konstaterar hon.

– Men de här sakerna gör att vi ändå kan landa balanserat, säger Alexandra Stråberg.

FOTO: TT