Ulf Brunnberg till attack mot Malou von Sivers och TV4

Rollen som Vanheden i Jönssonligan gjorde honom folkkär. På senare år har Ulf Brunnberg, 73, blivit känd för att svinga till höger och vänster...

Hur står det till, Ulf?

– Ingen aning!

Somliga kallar dig för ”sanningssägare”, andra för ”handelsresande i sura uppstötningar”. Vad är du mest: älskad eller hatad?

– Om du tittar i offentlig media så kan man inte se att jag är särskilt hatad, direkt. Det där är något som du och dina kollegor hittat på. Jag får många positiva omdömen. Det märker jag dels när jag är ute på stan, dels när jag öppnar posten. Om någon hatar mig så är det nog mina kollegor.

När fick du senast ett hatbrev?

– På 70-talet. Då fick jag avföring i ett brev. Jag hade väl sagt något som inte passade brevets avsändare.

Hur var det att öppna det här brevet?

– Ja, du... Jag fick väl inga direkta hungerkänslor, efteråt.

Larmade du polisen?

– Nej, polisen gör ju inget annat än att lägga ned. Jag gjorde en polisanmälan när jag blev kapad på Twitter. Några dagar senare lades utredningen ned. Personligen har jag ingen som helst glädje av Polismyndigheten.

Hur många år var du och din ex-hustru Gunilla ihop innan ni dumpade varandra?

– Jag håller inte reda på sådant. Det som är passé är passé. Kolla med Skatteverket.

Får du något mörkt i blicken när Gunilla kommer på tal?

– Nej, det får jag inte.

Hur märker man att det bor en ungkarl hemma hos dig?

– Det märker man inte. Man kan nog tro att jag anställt både en butler och hushållerska.

Vilken tid på dagen tar du en tupplur?

– Det gör jag ofrivilligt nästan varje gång jag råkar slå på Sveriges Television. Generellt tittar jag bara på nyheter och dokumentärer, resten glor jag inte på när det gäller svensk tv. Det är lika illa med TV4. TV4 har blivit nya Damernas Värld. Jag vill inte ha med den kanalen att göra. Jag har tackat nej till både ”Malou” och ”Min sanning”.

Du och Carola Häggkvist har varit kompisar i mer än 20 år, sägs det. Är du kompis med Runar också?

– Jag är bekant med Carola. Inte kompis. Det är inte så att jag ringer henne varje dag.

Hur gick det till när du och Carola fick upp ögonen för varandra?

– Det är så att jag varit förlovad med en väninna till henne. Därför lärde jag känna Carola. Jag har känt henne sedan hon var en mycket ung flicka. I övrigt har jag inget med henne att göra. Jag har aldrig legat på Svensktoppen.

Vilken doft förknippar du med din barndom?

– Bris.

Havsbris?

– Nej, det fanns en tvål som hette Bris. Barnängen gjorde den, tror jag. Mina föräldrar var väldigt måna om att jag skulle vara nybadad. Tur att jag inte torkade ut, totalt.

Fick du stryk som liten grabb?

– Jajamen. Med rotting.

Under vilken period i ditt liv har du gått till jobbet med lätta steg?

– Under hela Folkanperioden mellan 1972 och 1986. De här 14 åren var de bästa åren i mitt liv. Produktionerna gick omlott. När jag inte stod på teaterscenen så spelade jag in filmer.

Vilken inspelning var en mardröm?

– Enligt en sajt som håller koll på det där med filmer har jag gjort över 78 filmer. Av dessa 78 är 50 det värsta jag gjort, dels beroende på att jag styrt för lite själv, dels att jag varit naiv nog att subventionera sammanhangen som jag tackat ja till. Jag kan bara stå för 30 procent av det jag gjort.

Hur gick det till när du, Björn Gustafsson, Gösta Ekman och Birgitta Andersson fann varandra och bildade ”Jönssonligan”?

– Vi jobbade på Folkan. Det var där det började. Gösta och jag hade tidigare jobbat på Stadsteatern. Sedan kom Björn och Birgitta in i bilden... Vi höll ihop flera år.

Var ni så tighta att ni drack rödvin ihop lediga kvällar?

– Nej, inte alls. Om du ställer upp på en olympiad eller vad fan du vill, så kan du inte deka ner dig innan du ska upp och göra prestationen. Jag menar, folk pratar om fylla och droger... Det fanns överhuvudtaget inte med i bilden. Björn Gustafsson dricker inte ens en mellanöl. Det gör inte jag heller i onödan. Gösta var definitivt inte benägen att berusa sig med vare sig med sprit eller droger. Ingen av oss gjorde det. Det var nog en bidragande orsak till att vi klarade oss så länge. Vi var disciplinerade.

När Gösta Ekman dog 2017 blev det livat i luckan för att du inte gick på hans begravning. Vad tusan hände?

– När Gösta levde var jag med honom så mycket jag kunde. Min uppfattning är att vi hade samma synsätt på det här med livet och döden. Är man död så är man död. När man har den ideologin – när man är ateist – så tycker jag att det vore hyckleri att gå på begravning.

Är den nya Jönssonligan bättre än du befarat?

– Jag kan inte uttala mig om det.

Om jag swishar över dig en hundring, då?

– Nej, då får du pengarna i retur. Det går inte att muta mig. Om du vill ha en objektiv bedömning så kan jag tipsa dig om att gå in på Facebook och Aftonbladets sociala medier-sidor. Gör det så behöver du inte fråga mig. Men när de drog igång det här sa jag att det var ett vågat projekt. Man kan inte göra Helan & Halvan en gång till – för Helan & Halvan är borta. Det är väl mitt svar. Jag har inte sett filmen så jag kan inte säga mer. Men jag önskar att det går bra för filmen, det är allt jag kan säga.

Drar du en djup suck när folk ropar ”Vanheden” efter dig på stan?

– Nej, snarare tvärtom. Jag är kompis med min publik, jag tycker att det är kul. Det är få förunnat att göra en karaktär som fastnar i folksjälen. Min far sa: ”Jag är lite förbannad på dig, jag vill inte att det ska stå Vanheden på din gravsten”. Då sa jag: ”Det behöver du inte oroa dig för, jag ska inte ha någon gravsten”.

Har pensionärslivet någon charm?

– Ja, det tycker jag. Jag njuter även när det regnar och är mulet och mörkt. Med lite fantasi kan man njuta av levande ljus, god mat och trevligt umgänge. Sedan är jag väldigt glad och stolt över min dotter. Det är ganska hög arbetslöshet idag, men hon har pluggat färdigt på universitetet och fått fyra köttiga jobberbjudanden. Många föräldrar har jätteproblem med sina barn, det har verkligen inte jag.

Vad väntar runt hörnet?

– En kurva.

Slutligen Ulf, vad skulle du välja: Smöra för kungen genom att knuffa ner en republikan i vattnet utanför slottet, göra inbrott i Lasse Åbergs garage och föras bort mot ovisst öde av militärpolis eller bli omkörd på E4:an av en bergsapa i en röd sportbil?

– Det sista alternativet. Det känns väl ganska följdriktigt?

Foto: TT & TV4