Tony Irvings egna ord om missbruket och framtiden för Let's dance

Möt Tony Irving i en öppenhjärtig intervju.

Hur står det till världens bästa Tony?

– Toppen, faktiskt. Jag har accepterat att vi alla befinner oss en världsförändring. Jag tänker göra det bästa av den här tiden och jag har insett att meningen med livet är att leva, inte att bara vara en del av ett maskineri som vi är programmerade att ingå i från dag ett. Man måste inte jobba åtta till fem och göra samma saker på helgerna. Jag har nollställt livet. Härifrån och framåt är det jag som väljer vad mitt liv ska innehålla!

Vad är det första du gör när du kliver ur sängen på morgnarna?

– Drar upp alla gardiner i huset och släpper in ljuset. Jag måste ha dagsljus, annars blir jag jättedeppig. Sedan tar jag mig en kopp kaffe, matar mina hundar och fiser lite.

Är det trist att vara ensam hemma när Alexander är på jobbet?

– Nej, då. Jag sköter huset. Jag är hans hemmafru. När han kommer hem står middagen på bordet. Skorna är putsade och det är i sin ordning.

Lever du ihop med en mansbebis som kräver all din uppmärksamhet?

– Gud, nej! Däremot kan jag vara mansbebis med jämna mellanrum. Mitt ego kräver stort underhåll.

Vem är störst mammagris: du eller Alex?

– Vi är lika stora mammagrisar. Båda våra mammor lever. Vi är mammas pojkar, (skratt).

Lever era pappor, då?

– Alexanders är borta. Min lever. Han är både min pappa och bästa vän.

När grälade du och Alexander senast så hätskt att ni lappade till varandra med en fläskfilé?

– Vi har aldrig gjort det. Vi blir irriterade på varandra, men handskas med problemet direkt så att konflikten inte byggs upp till något stort och dramatiskt.

Brukar ni bedra Alexander?

– Nej, aldrig. När vi träffades hade vi en diskussion om vi skulle ha ett öppet förhållande eller om vi skulle vara monogama. Vi valde det senare. Alexander väntade lång tid med att hitta den han ville spendera livet med. Jag också. Vi valde att gifta oss som mogna män, vi fattade livslånga val. Vi har 20 års liggande bakom oss. Det var bra då men idag är det otänkbart.

Vad tycker han att du vardagsgnäller för mycket om?

– Skrikande ungar.

Saknar du ditt barndomshem i England?

– Ja, och det kommer jag alltid att göra. Jag växte upp i ett stort gammalt stenhus mitt ute på en äng på den engelska landsbygden.

Visst spökade det där?

– Ja, det gjorde det. Pappa låg i badkaret en dag. Plötsligt sprang han ut från badrummet, alldeles vit i ansiktet, med en handduk runt midjan. Plötsligt hade han sett en kvinna i 1800-talskläder gå IGENOM väggen. Han blev rädd, väldigt rädd. Längre fram i tiden hade vi en brand i huset, just i den delen av huset. Hantverkarna som var där för att renovera efteråt, frågade: ”Vilken dörr ska vi återuppbygga?” Det hade nämligen funnits en dörr precis där pappa hade sett kvinnan!

När satte du foten på svensk mark första gången?

– 1993.

Hur gick det till när du fick jobbet som domare i Let´s dance?

– Från början var det inte alls tänkt att jag skulle vara med. Jag var konsult för programmet och jobbade bakom kulisserna. Vi hade fyra andra domare. En var inte bra så jag fick hoppa in. Jag var väldigt nervös och trodde inte att det skulle bli särskilt långvarigt. Det tog mig lång tid att förstå att ”det här är på riktigt”.

Vad är det sjukaste som hänt bakom kulisserna?

– Det är så mycket galenskaper som händer. Det är svårt att bara plocka fram en, men i tidigare säsonger blev deltagarna lätt förälskade och intima med varandra. Folk hoppade och studsade som kaniner. Det är först på senare år som folk förstår att det handlar om dans och inget annat. Kroppskontakten har inte längre en sexuell underton.

När går Let´s dance gå i graven?

– Jag tror att det kan överleva länge, men visst kan kanalen tröttna på att sända det.

Vilket är det starkaste giftet du tagit?

– Amfetamin. Jag slutade för åtta år sedan. Förr om åren, när jag hade problem i livet, tog jag till olika kryckor att stödja mig på. Det kunde vara en relation, det kunde vara en viss drink eller en viss vänskapskrets som jag hängde med. Det kunde också vara amfetamin i oral form. Jag tog det eftersom jag saknade självkänsla och grundtrygghet i mig själv. Jag förstod länge hur sjukt det var, men det var först för åtta år sedan som jag slutade.

Känner du något sug efter amfetamin idag, 2020?

– Nej, inte ett dugg.

Är du vegan, nykterist och miljöpartist?

– Nej, inget av dessa. Däremot är jag naturvän!

Vad är din senaste gubbvarning?

– Åh, det här är roligt! Nyligen, en lördagsnatt klockan två, vaknade jag av att någon festade. Jag drog mig på byxorna och gick ut på framsidan av huset och skällde ut ungdomarna. När jag gick in i huset tänkte jag: ”Helvete, jag har blivit en kopia av min farsa!”

Vilket är det osannaste ryktet du hört om dig själv?

– Länge gick det ett rykte om att jag var Kishti Tomitas hemliga älskare. Hon hade lyckats göra mig bisexuell, påstods det. Vi skrattade båda två, hon är en av mina bästa vänner. Men är det någon kvinna jag någon gång vill ligga med så är det faktiskt hon. Det är hon som kommit närmast mitt hjärta!

Vilken är den bästa stunden på din dag?

– Det är när jag sitter vid köksbordet med Alex och vi har våra middagar tillsammans. Då känner jag att jag äntligen har det som jag sökt i hela mitt liv: ett hem, en man och en vänskap.

Slutligen Tony, vad skulle du välja: vara otrogen med killen som spelade Karlsson på taket, hoppa på grannens biltak eller vanära kronprinsessan Victoria genom att högljutt smaska i dig ett äpple medan du pratar med henne i telefon?

– (Skratt). Aldrig i livet att jag vill ha Karlssons magkula framför mig. Aldrig i livet att jag skulle vara oförskämd mot Victoria. Så det får bli grannens biltak – om han hoppar samtidigt!

FOTO: TT