Så lever Ida Hallquist efter rollen som Fanny i Ack Värmland

Ida Hallquist, 26, försvann helt efter succén som Fanny i TV4-serien Ack Värmland. För Hänt berättar hon om sitt nya liv, långt från rampljuset.

Hej, Ida! Läget?

– Det är fint. Vansinnigt fint! Just nu – när vi pratar i telefon – är jag ute och går min förmiddagspromenad med Stella som sover i barnvagnen.

Vem är du i ett nötskal?

– Jag är en extrem känslomänniska. Jag har inga gråskalor, det är svart eller vitt. Jag har sjukt mycket empati och jag värnar starkt om min familj och nära och kära. Jag mår som bäst när jag är nära dem.

Du kom från ingenstans och slog 2015 igenom som den lata men rappkäftade Molkom-tjejen Fanny i TV4:s lånkörarkomedi Ack Värmland. Hur var det att bli galet känd över i princip en natt?

– Det var både och… Det blev väldigt mycket intervjuer, vilket jag inte tyckte var roligt eftersom jag tycker om att prata. Däremot var det tråkigt att vissa bekanta började se på mig med nya ögon. Tidigare såg de knappt åt mitt håll, de brydde sig inte. När serien började sändas satte samma personer mig på piedestal. Den biten hade jag svårt att handskas med.

Din rollfigur Fanny var dotter till fotvårdaren Anette – som spelades av Mia Skäringer. Vad var det knäppaste som hände bakom kulisserna?

– Fanny ville inte berätta för sina kompisar att hon var gravid. I en scen, när hon var på en fest, halsade hon ur en vinflaska. Hon ville alltså att det skulle verka som att hon drack alkohol. Jag hade saft i flaskan och det blev många tagningar. Till slut fick jag en extrem sockerchock. Jag fick – hårt sminkad och med kort kjol – gå ut i villaområdet som vi befann oss i. Där spydde jag i en buske. När jag kom in fick jag en stor applåd av hela inspelningsgänget, (skratt).

Vad var det obehagligaste som hände i kändisskapets spår?

– När säsong ett släpptes fick jag en stalker efter mig. Den här personen hade ett konto på Twitter. I början skrev han snälla saker, men när jag inte svarade blev det obehagligt och hotfullt. Som tur var pågick detta bara ett par veckor, sedan försvann han.

Efter succén gick du upp i rök och försvann från rampljuset. Vad tusan hände, Ida?

– Jag har alltid älskat att jobba med barn, så jag hoppade in som lärare och varvade det med att vara personlig assistent till min syster. Mitt fokus ändrades totalt, jag ville bara leva ett helt vanligt Svenssonliv.

Just nu är du mammaledig, annars pluggar du till lärare. Hur ser en vanlig dag ut för dig?

– Jag går upp och klär Lotta och Stella, mina barn, medan min sambo Håkan gör frukost till Lotta. Sedan kör någon av oss henne till förskolan. Jag går ut och går med min bebis, käkar lunch och myser med henne och kanske shoppar lite på Bromma Blocks. Sedan hämtar jag Lotta och åker hem. Vi leker, lagar mat och går och lägger oss. Då är jag helt slut!

Du växte upp i Kil, en liten håla i utkanten av Karlstad. Vad var det roligaste man kunde göra på fredagskvällarna – förutom att äta grillad KÖRV nere på Bosses Grill?

– Ja, du… Jag hängde väldigt lite på city, faktiskt. Jag var mest hemma med min bästa kompis Matilda. Vi mimade till låtar och käkade chips och kladdkaka, typ!

När i livet har du haft som starkast medvind?

– Helt klart när jag fick mina barn och jag konstaterade att båda var friska och mådde bra. Det är någonting jag är väldigt tacksam över. Jag är uppvuxen med en handikappad syster och jag har kusiner som också har kromosomavvikelser. Jag har aldrig tagit för givet att jag ska få friska barn. För mig är risken tolv procent att få barn med kromosomfel. Det ligger i släkten.

Din syster Victoria har en funktionsvariation?

– Ja, en ovanlig sådan. Trisomi 16 heter den och kan te sig väldigt olika. Victoria är multihandikappad. Hon bor själv men har assistenter dygnet runt.

Hur mår hon?

– Jättebra. Hon är nöjd med livet och hon har jättefina assistenter. Mamma och pappa bor också i Kil. Dem är hos henne varje fredag och fikar. Sedan har vi mina två kusiner... Den äldsta bor på ett grupphem och har eget rum. Den andra kunde gå tidigt och kan till och med säga ord. Jag skulle vilja likna hennes variation mer som Downs syndrom.

Vad är senaste nytt på kärleksfronten när det gäller dig och din sambo Håkan?

– Att vi gifter oss nästa år!

Hur länge har ni varit ihop?

– Sedan juli 2016.

Hur korsades era vägar?

– Jag bodde i Karlstad i tre år. Han är från Härnösand men pluggade affärsjuridik på universitetet i Karlstad. Efter skolåren blev han kvar i Karlstad och spelade fotboll i Kil med min kompis Ludde. Vi var ute någon kväll, allihop. Samtidigt hade jag en kille som jag hade en flirt på gång med. Av olika anledningar blev jag lite avtänd på honom och tänkte att han, Håkan, verkade vara en hygglig pöjk. Sedan gick det som det gick…

På vilket sätt bor det en psykopat i dig?

– Ibland kan det känslomässiga psykot över. Och så är jag ett kontrollfreak.

Vad brukar du gå omkring och störa dig på?

– Det är också mycket. Oftast är det Håkan som får ta skiten eftersom vi bor under samma tak, (skratt). Jag kan bli knäpp när han inte ser att det är fullt med grus i hela lägenheten. Sådana grejer kan jag bli helt galen på.

Vad har du för klädstil?

– Jag är dålig på mode, men har nog en ganska cool och söt tjejstil.

Har du haft någon sunkperiod där du påmint om en fågelskrämma?

– Att jag varit ful, menar du?

Japp!

– Absolut! I sjuan. Gud… Jag ville hitta mig själv och hade en testa-på-period. Jag hade blonderat hår, limegröna jeans, limegul hoodie och gul t-shirt. Jag såg ut som en kyckling!

Slutligen Ida, vilken är den bästa stunden på din dag?

– Jag måste nog ärligt talat säga att det är när ungarna somnat och det är städat och fint. Jag sitter i soffan med Håkan och tittar på The Office. Det är den ena höjdpunkten. Den andra är när Lotta kommer hem från förskolan och vi leker hela familjen i hennes rum. Det är också en mysig stund.

FÅ SVERIGES HETASTE NÖJESNYHETER FÖRST: Ladda ned nya Hänt-appen här!

Foto: TV4, TT & Privat