Tova-Sophia om Robinson, könskorrigeringen och nya pojkvännen

Tova-Sophia Aronsson, 35, är i hetluften i nya säsongen av Robinson.

Tidigare har vi kunnat se henne i Sveriges modigaste och Första dejten.

Läget, Tova-Sophia?

– Det är bra, tack!

Varför fattade du pennan och sökte till Robinson?

– Jag har aldrig tänkt att Robinson är något för mig, jag hatar kryp och skit. Du vet, jag får panik av äckliga spindlar som lägger ägg under huden (skratt). Fast den här gången spelades programmet in i Sverige, då var det en helt annan sak. Här finns det ju bara myggor och fästingar.

Vem i ditt lag klickade du bäst med?

– Johanna. Hon är en fantastisk och tuff liten tjej. 20 år från Lidingö. Pluggar kläddesign i Florens. Jag fastnade direkt för henne. Jag klickade egentligen med alla förutom Elias, det var något skumt med honom. Elias kan man inte riktigt lita på. Så kändes det direkt. Sedan tyckte jag att Annki var en riktig pratmoster. ”Man får tänka sig för vad man säger till henne”, tänkte jag. Hon var himla härlig, men jag tänkte att ”där kan det nog hoppa grodor”

Vad saknade du mest hemifrån?

– Monster och Trollis, mina vovvar.

Led du svårt av hungerkänslor?

– Det är klart att man var hungrig, men jag trodde faktiskt att det skulle vara värre. Man åt bär och svamp och på tävlingarna kunde man vinna mat. Den som drabbades värst av hungern var nog Elias. Han tränar mycket, han är van att äta mycket mat.

Du är inget matvrak?

– Jo, jag älskar att äta mat!

Vad var det konstigaste som hände under inspelningstiden – som kameragänget missade?

– En natt, när det ösregnade, kom det in så mycket vatten i kojan att man verkligen LÅG i vattnet.

Kände du dig som en guldfisk?

– Ja, typ! Jag kände verkligen: ”Vad gör jag här?” Det funkade liksom inte. Hela sovsäcken var dyngsur. Man var långt borta och man kunde inte ta sig någonstans...

Hur många jordsnurr var du när du adopterades till Sverige – från Sydkorea?

– Jag var bara två och en halv månad.

Vet du något om dina biologiska föräldrar?

– Nej, ingenting.

Vad hette du – i Sydkorea?

– Jag hade inget namn, jag var så liten.

När du kom till Sverige fick du namnet Per. Var du ett lyckligt barn?

– Ja, jättelyckligt! Jag hade en bra barndom i Lund. Syster, mamma och pappa. Båda akademiker. Hund, Volvo och villa.

I tidiga tonåren kände du att det var något fel med din kropp. Som 14-åring påbörjade du en hormonbehandling och som 18-åring opererade du dig fullt ut till kvinna. Plågades du av att vara kille?

– För det första har jag aldrig varit kille. Jag har alltid varit tjej, men jag föddes med manligt könsorgan. Självklart var det en plåga att ha fel, fysiskt kön mellan benen.

Fick du bra uppbackning hemifrån när du ändå tog det stora steget?

– Ja, familj och vänner har alltid funnits där och stöttat mig. Mamma kom till Stockholm och hämtade mig, pappa var på sjukhuset och hälsade på. När jag kom hem hade syrran gjort en fin välkomstgrej.

Tänker och känner du annorlunda – som kvinna?

– Jag har alltid varit samma person, men som kvinna måste man alltid bevisa så mycket mer för att bli tagen på allvar. Man får kämpa mer. Det gör en starkare!

Tova-Sophia har tidigare berättat för Expressen om drömmen att träffa en partner.

– Jag är ju så mycket mer än bara en kvinna som genomgått en könskorrigering. Samtidigt vill jag att min partner ska vara medveten om vilken resa jag gjort, sa hon till Expressen i mars 2019.

Vad är senaste nytt på kärleksfronten?

– Jag har pojkvän sedan ett halvår. Jag vill inte prata så mycket om mitt privatliv, men vi träffades två dagar efter att jag kom hem från Robinson. Han är min pojkvän, men vi är inte sambor, säger Tova-Sophia till Hänt.

Vilken svensk kändis vill du fråga chans på – om du vore singel?

– Det är ont om svenska kändiskillar som faller mig i smaken. Rolf Lassgård, kanske. Nej, jag skojar, (skratt). Alexander Skarsgård. Nej, det känns så himla klyschigt. Och Måns Zelmerlöw Nej, han är inte alls min typ. Jag har nog aldrig haft någon ”kändiscrush”. Jo, självklart Anders Öfvergård! Jag gillar hans lockiga hår och för att han försöker att leka hård.

Ser det ut som en rövarkula hemma hos dig?

– Nej, jag är ganska ordningsam.

Vad har du för stil därhemma?

– Jag blandar ganska modernt med äldre grejer, typ.

Vad är det bästa med dig, enligt din bästis?

– Det är nog att jag är mig själv och att man kan lita på mig. Jag ställer upp i vått och torrt.

Vilken maträtt äter du alltför ofta?

– Sushi.

Vad är det mest traumatiska du varit med om?

– Det har inte hänt något sådant. Däremot har jag haft två hundar som gått bort. Det är nog det värsta. Man har ju förlorat två vänner.

Hur hoppas du att ditt liv ser ut om tio år?

– Då är jag nog mamma till två tvillingar. Förhoppningsvis bor jag i ett hus med min pojkvän och salongen är fortfarande i glöd, (skratt). Annars är jag inte den som planerar så långt fram, jag tar en dag i taget.

Slutligen Sophia, hur har Robinson-äventyret präglat dig?

– Jag känner att jag hittade mig själv i Robinson. Jag har varit en ganska vilsen själ. Det har varit svårt för mig att landa i allt, men jag fick perspektiv när jag åkte till Robinson. Det var nyttigt att vara i en bubbla, att komma bort från det vanliga och umgås med personer som jag inte annars hade valt. Jag fann harmoni och insåg att jag faktiskt är väldigt stark – både fysiskt och psykiskt.

Foto: Lukas Nilsson/TV4 & Privat