Simon såg lastbilen komma mot honom men kunde inte väja: "Insåg att jag skulle dö"

Han såg döden komma rakt mot honom. Mirakulöst överlevde Simon Sarajärvi den fruktansvärda smällen.

Simon Sarajärvi, 21, från Karlskoga är fortfarande chockad över det som hände den där snömoddiga måndagen för ett tag sedan.

– Fy fan, säger han när han tittar på bilderna som visar resterna av den Renault Clio som han satt i innan det smällde.

Förarsätet där Simon satt en sekund innan smällen.

Förarsätet där Simon satt en sekund innan smällen.

Bilen var Anders Wulfstrands som är sambo med Simons mamma Åsa Andersson. Simon hade lånat bilen av Anders och skulle åka för att skriva under ett anställningskontrakt.

Det var snöigt och halt så han tog det lugnt. Men det hjälpte inte, för i en kurva fick han sladd och kom över i motsatt körbana.

– Jag gjorde allt för att styra tillbaka bilen och försökte bromsa, men det gick bara inte.

Genom vindrutan såg han en lastbil som var på väg mot honom. Även om farten var nere i 60 kilometer i timmen gick allting väldigt snabbt.

– Det var fruktansvärt att sitta maktlös. Lastbilsfronten blev bara större och större. Jag insåg att min lilla bil skulle totalkvaddas och att jag skulle dö.

Under några tiondelar av en sekund funderade Simon på vad han skulle göra.

– Gjorde jag ingenting skulle jag dö, kastade jag mig ut skulle jag kanske också dö, men då hade jag i alla fall gjort något för att överleva.

Han lossade bilbältet, öppnade dörren och när lastbilen bara var någon meter från hans bil kastade han sig handlöst ut.

– Precis när jag hoppade smällde det. Bilen träffade mig och sedan blev allt svart.

Bakom lastbilen kom Anders Wulfstrand körande med sin firmabil.

– Jag talade i telefon och såg samtidigt personbilen som kommit över på fel vägbana. Det här går aldrig bra, sa jag till den jag pratade med och lade på.

Anders såg hur föraren kastade sig ur fordonet och sedan såg han hur det yrde glas och plast, samtidigt som ett snömoln lade sig över olycksbilen.

– Det var en rejäl smäll och jag frågade mig om det var någon mer än föraren i bilen.

Av bilen Simon satt i blev det inte mycket mer än skrot kvar.

Av bilen Simon satt i blev det inte mycket mer än skrot kvar.

När snömolnet lagt sig såg han registreringsskylten.

– Fan, det är ju min bil! Då förstod jag att det var Simon som kastat sig ut och några sekunder senare kom han upp från diket. Det blödde rejält från armen och jag hämtade en trasa att linda runt.

Simon själv minns detta som i ett töcken.

– Jag kände mig osäker på om jag verkligen levde när jag stod och tittade på bilvraket. Det var både lättnad och ångest när jag såg den intryckta förarplatsen, säger han.

Ambulansen kom och Anders ringde Åsa som mötte dem på sjukhuset.

När hon hörde vad som hänt blev hon chockad.

– Det kunde lika gärna varit så att du inte funnits med oss längre. Samtidigt är jag imponerad av din sinnesnärvaro, säger hon till sonen.

Simon som var mörbultad och blåslagen efteråt men ingenting var brutit, konstigt nog. Det psykiska var det värsta.

Simon Sarajärvi, som med en hårsmån överlevde olyckan.

Simon Sarajärvi, som med en hårsmån överlevde olyckan.

– Jag hade mardrömmar om händelsen och i drömmarna såg jag lastbilen komma mot mig. Det har varit oerhört jobbigt, berättar Simon som trots allt kunde börja på sitt nya jobb omgående.

Av: Mikael Svensson
Foto: Räddningstjänsten i Bergslagen, Privat.

SENASTE NYTT!