MS-sjuka Sussie odlade cannabis i hemmet: "Plötsligt stormade polisen in"

MS-sjuka Sussie Eriksson odlade cannabis för att lindra smärtan från sjukdomen. Hon sattes i fängelse och vägrades mediciner – idag kan Sussie bara röra ena handen och lever för sina djur.

Sussie Eriksson, 46, har blivit sviken av samhället så långt hon kan minnas. Därför är det kanske inte så konstigt att hon inte litar på människor.

– Jag har tyckt om djur sedan jag var liten och alltid känt att de är bättre än människor. Man blir så sviken av människor. Det blir man inte av djur, berättar Sussie för tidningen Hänt i Veckan.

Redan 1994 var hon tvungen att sluta förvärvsarbeta eftersom hon knappt kunde gå längre till följd av sjukdomen MS.

– Jag började märka att något var fel då vänster ben inte hängde med. Jag snubblade, hade taskig balans, ramlade omkull på gatan och slog upp knäna hela tiden. När man håller på så där tror folk att man är full efter ett tag. Man känner folks blickar, att jaha, där är ett fyllo. Det kändes som att jag var tvungen att försvara mig bara jag skulle till affären. Från 1999 började jag isolera mig hemma för att slippa alla pinsamma situationer.

Hemma hos Sussi Eriksson i Märsta

Sussie med hennes djur, papegojan Pajas och hundarna Totte och Sigrid. Foto: Malin Bondeson

Sussie gick till flera läkare men ingen lyckades ställa en diagnos.

– Jag fick alla möjliga diagnoser, skickades hit och dit och fick bland annat veta att jag var socialt missanpassad, deprimerad samt arbetsskygg, berättar hon.

Det var inte förrän hon kom till Akademiska sjukhuset i Uppsala 2003 som hon till sist fick hjälp. Där fick hon veta att hon hade långt gången MS. För att stävja sjukdomen sattes Sussie på bromsmedicinen Betaseron men biverkningarna var jobbiga. Hon fick ont i hela kroppen, kunde knappt röra huden eller bära kläder. Så såg hon en dokumentärfilm om en indier som blivit botad från MS genom att besöka en Aloe Vera-klinik.

Jag hade knappt några kramper längre, fick mer aptit på livet, både vad gällde mat och att göra saker

Sussie började söka efter alternativa behandlingar och hittade forskningsrapporter från USA och Kanada om att cannabis kunde lindra symptomen. Hon provade drogen 2004 och det minskade smärtan med 85-90 procent berättar hon.

– Jag hade knappt några kramper längre, fick mer aptit på livet, både vad gällde mat och att göra saker. Jobbigast med sjukdomen är kramperna, spasticiteten, och den lägger sig om man får i sig THC (Tetrahydrocannabinol, reds anm).

Efter ett tag började Sussie med hjälp av en vän odla cannabis hemma i lägenheten:

­– Det fanns flera orsaker till detta. Till att börja med vet man inte vad man får om man köper på gatan. Odlar man själv kan man driva upp en sort som är särskilt bra för att lindra symptomen av MS. Det handlar inte om att jag är någon långhårig flummare eller hippie. Jag blir inte sänkt av cannabis. Tvärtom blir jag piggare eftersom jag nästan blir smärtfri. Det är så att jag skulle ställa mig upp och dansa om jag kunde stå på benen.

Hemma hos Sussi Eriksson i Märsta

Sussie berättar hur Cannabis hjälpt henne klara av att leva med sin sjukdom. Foto: Malin Bondeson

Snart hade hon odlingstält i ett av rummen hemma i lägenheten, en moderplanta och 30 som hon skördade. Men det började lukta i trapphuset och slutligen ringde en granne polisen. Runt nyår 2007 kom så razzian:

– Jag var hemma med vänner och lagade mat då polisen stormade in. De gick in med en kompis när han ringde på. De var fem stycken. Jag satt i kökssoffan. Kompisen som kom in hade en påse marijuana och femhundring i fickan. De försökte få det till att jag sålde narkotika fast jag bara odlade till mig själv.

Sussie fördes till Kronobergshäktet där hon satt två och en halv månad innan rättegången började. Under den tiden fick hon inte heller ta sina bromsmediciner då de togs genom injektioner.

– De ville inte samarbeta. Det var vad det handlade om. Jag fick hela tiden höra att jag inte skulle tro att jag var något, säger hon.

Promenaderna på Kronobergshäktet var dessutom på taket. Trappan dit kunde inte Sussie ta sig upp för vilket gjorde att hon inte fick komma ut en enda gång på två och en halv månad.

Hemma hos Sussi Eriksson i Märsta

Hunden Totte fick bo hemma hos Sussies mamma då hon satt häktad och i fängelse. Foto: Malin Bondeson

I rättegången som hölls mars 2007 dömdes hon till ett års fängelse för innehav av 900 gram cannabis och framställning av narkotika. Meningen var att hon skulle in på kåken direkt vilket var omöjligt då hon placerats på Färingsö väster om Stockholm, en anstalt som inte är rullstolsanpassad. Istället fick Sussie inställa sig på kvinnofängelset Hinseberg utanför Örebro i mars 2008.

Flera av medfångarna var dömda för mord och bland annat fick hon bevittna en brutal misshandel på anstalten. Sussie gjorde allt för att inte hamna i konflikter. Hon sökte benådning formellt hos regeringen men fick ett avslag underskrivet av dåvarande justitieministern Beatrice Ask:

– Jag skrev till henne och frågade hur det kunde vara legitimt att få fängelse bara för att man självmedicinerar. Forskningen i många länder visade ju tydligt att cannabis lindrar smärtorna för MS-patienter. Allt jag fick till svar var att lagen är lika för alla.

Jag anser att cannabis är min medicin – sedan behöver jag inte stämma mig på torget och röka framför ungdomarna

Hennes tid utan bromsmediciner i häktet skyndade dessutom på sjukdomsförloppet. Idag måste Sussie ha assistans dygnet runt för att klara vardagen.

– Nu har jag i stort sett bara högerhanden jag kan göra någonting med. Det gör mig rätt begränsad, förklarar hon.

Efter att Sussie kom ut ur fängelset har lagen i alla fall ändrats. Sedan 2010 kan hon på laglig väg beställa hem munsprayen Sativex som innehåller cannabisextrakt. Men hon köper även vanlig marijuana då hon behöver det.

– Jag anser att cannabis är min medicin. Jag tänker inte dölja det. Sedan behöver jag inte ställa mig på Märsta Centrums torg och röka framför ungdomarna. Det gör jag så klart inte.

Hemma hos Sussi Eriksson i Märsta

Det syns redan på ytterdörren att hon lever för sina djur. Foto: Malin Bondeson

Hon har inget förtroende för myndigheter längre men känner sig starkare på något vis efter att ha kommit ut ur fängelset. Och Sussie hoppas att hennes lidande kan påverka debatten så att det i framtiden blir möjligt att odla medicinal cannabis i Sverige:

– Jag hoppas bara att jag på något sätt kan hjälpa andra så att de slipper gå igenom samma sak som jag gjort. Bara en enda person blir hjälpt och slipper göra samma resa så har det varit värt det för mig.

Senaste nytt