Johan Rheborg om skolan och den svåra uppväxten

Sedan barnsben har Johan Rheborg, 53, velat bli skådespelare. Men att berätta om drömmen var inte alltid aktuellt.

– Det är ingenting man går och deklarerar som barn, i en värld där allt avvikande förvandlas till mobbing, berättar han i programmet ”Hur blev det så här”.

Det är inte bara barn som kan vara grymma mot varandra, och han fick ofta höra att han inte dög.

– Jag fick inte vara med på musiken i högstadiet för att jag inte kunde sjunga. Det är så elakt, säger han.

När han äntligen fick en lärare som han tyckte om var Johan överlycklig. Något som gjorde de hårda orden under ett utvecklingssamtal svåra att ta.

– Han sa att “jag tycker Johan är avskyvärd. Jag tycker att han stör lektionerna”. Han dissade mig så jävla hårt att jag var golvad, minns han.

Det dröjde till gymnasiet innan Johan fick en lärare som byggde upp honom istället för att trycka ner honom.

– Han var fantastisk den läraren. Han såg mig, han såg vad jag hade för behov, och han förstod hur han skulle motivera mig, berättar han.

Men självförtroendet var redan för skadat.

– Man får sådana käftsmällar och de sitter ju kvar. När man får dem i den åldern så sitter de kvar. Sen var det en väldig revansch att veta att jag inte är dum i huvudet, det gäller bara att man får lära sig på rätt sätt.

Foto: IBL